Mer än 900 kontroller av sällskapsdjur från Ukraina har gjorts hittills. Merparten av kontrollerna har lett till beslut om att djuren ska hållas hemisolerade, skriver Jordbruksverket.

Jordbruksverket fortsätter gå ut med information om att samtliga ukrainska flyktingar med sällskapsdjur ska kontakta veterinär så snart det är möjligt. Syftet är att förhindra spridning av allvarliga sjukdomar som rabies, en sjukdom som inte har förekommit på djur i Sverige sedan 1886.

Liksom övriga EU-länder tillåter Sverige att sällskapsdjur som reser med sina familjer får komma in i landet, även om de inte uppfyller införselkraven. Jordbruksverket vidtar smittskyddsåtgärder för dessa djur.

För att ukrainska flyktingar med sällskapsdjur ska få sina djur kontrollerade har följande skett:

• Jordbruksverket har upprättat tillfälliga veterinärmottagningar vid färjelägena i Nynäshamn och Karlskrona.
• Jordbruksverket bekostar besöket och kontrollen hos veterinär såväl vid gräns som inne i landet.
• Jordbruksverket genomför och samordnar informationskampanjer riktade till flyktingar med sällskapsdjur, myndigheter, frivilligorganisationer och allmänhet. Syftet är att få flyktingarna att kontakta veterinär för kontroll.

Mellan 4 och 10 procent av flyktingarna har sällskapsdjur med sig, enligt de Tullverkets och Jordbruksverkets bedömningar. Den 10 maj visade Jordbruksverkets statistik att mer än 900 kontroller av ukrainska sällskapsdjur har gjorts. Drygt 175 av kontrollerna har skett vid gräns, antingen på de tillfälliga mottagningarna i Nynäshamn och Karlskrona eller av tullen. Cirka 700 kontroller har gjorts av veterinär inne i landet.

– Det är glädjande att många tar kontakt med veterinär inne i landet. Det visar att vi når ut, och det är viktigt att vi får fler flyktingar att kontakta veterinär så snart som möjligt, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

I de flesta fall har beslut om hemisolering under fyra månader fattats, vilket innebär att de allra flesta djur får vara kvar hos sin ägare. Då får djurägaren tydliga instruktioner om vad hemisolering innebär, bland annat att djuret inte får komma i kontakt med andra djur eller människor än dem som bor i hushållet och att rastning ska ske i koppel. Dessutom måste djurägaren omedelbart kontakta veterinär om djuret visar tecken på att vara sjukt.

Djur som inte kan isoleras i hemmet placeras i isolering under officiell tillsyn i max 4 månader eller till dess att de åter kan bo tillsammans med sina ägare. I dagsläget är 13 djur placerade i officiell isolering.

Jordbruksverket har fått många frågor om varför Sverige inte vaccinerar ukrainska sällskapsdjur mot rabies.

– Ett rabiesvaccin skyddar djuret mot att bli smittat av sjukdomen, men vaccinet är inget botemedel eller skydd mot vidare spridning om djuret redan är smittat i ett annat land. Om ett djur blivit smittat av rabies i Ukraina, är det inte meningsfullt att vaccinera djuret vid svenska gränsen eller när det kommit in i Sverige. Vaccinet gör ingen nytta då, säger Katharina Gielen.

SVA bedömer att de sällskapsdjur som följer med sina ägare från Ukraina utgör en förhöjd risk men att sannolikheten att de har rabies är låg. Risken varierar beroende på vaccinationsstatus och från vilka levnadsförhållanden som hunden eller katten kommer. Enligt uppgift är det obligatoriskt med rabiesvaccination av husdjur i Ukraina, och vaccinationsstatus är en av de saker som kontrolleras vid gräns och inne i landet.

Jordbruksverket vill påminna om att den flexibilitet som EU förordar enbart gäller för ukrainska flyktingar som reser tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Sverige gör inga undantag för annan införsel från Ukraina, som gatuhundar eller transporter med sällskapsdjur som samlats in i räddningsaktioner, med okänd smittstatus. Det innebär bland annat att ukrainska djur som inte reser med sina ägare – exempelvis gatuhundar och andra insamlade djur – måste ha godkända dokument, vaccinationer, och blodprovsresultat för att få komma in i Sverige. Vid ogiltiga dokument eller brister i rabiesskydd kommer Jordbruksverket sannolikt behöva besluta om avlivning.

Källa: Jordbruksverket .Bilden föreställer en tillfällig veterinärmottagning vid färjeläget i Nynäshamn. Foto: Jordbruksverket

Läs mer om hur Jordbruksverket arbetar med rabieshotet i nästa nummer av den tryckta VeterinärMagazinet.