Fler utbildningsplatser, lättnader för utländska veterinärer, rimligare arbetsvillkor och bättre uppförande från djurägare. Det var några av förslagen för att lindra bristen på veterinärer och djursjukskötare som diskuterades vid en paneldebatt i Almedalen, anordnad av Agria.

Panelen bestod av idel tunga namn inom djursjukvården plus representanter för djurägare. Ögonen riktades särskilt mot Märit Bergendahl, regeringens utredare i utredningen ”En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur”, som ska presenteras i höst. Hon inledde med att berätta att datum för överlämnandet har skjutits fram till 7 november.

Övriga paneldeltagare var Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU, Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna, Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkringar, Susanna Stenberg Lewerin, styrelsemedlem i SVF, Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben samt hundprofilen Fredrik Steen.

Diskussionen kantrade mot sällskapsdjurssidan, även om det påpekades att alla djur drabbas av kompetensbristen. Det gäller såväl häst- som produktionsdjur. Kees de Jong beskrev situationen där födande tikar och ston inte kan få hjälp att föda som oacceptabel, särskilt i ett land som Sverige som tidigare varit en föregångare när det gäller djurskydd. Han ansåg det är viktigt att skilja akutvård från övrig vård och att lösa problemen med bristen på akutsjukvård snarast. Fredrik Steen vittnade om ren desperation bland vissa hundägare, vilket bland annat leder till att djurägare delar läkemedel som antibiotika och smärtstillande med varandra utan att konsultera veterinär.

Den fråga som framför allt togs upp handlade om vem som har ansvaret för att djursjukvården ska fungera dygnet runt i hela landet. Svaret är att staten har tagit på sig det, samtidigt som djurägare enligt lag har ett ansvar för att se till att djur kommer under vård – en plikt som inte alltid går att uppfylla. En ny undersökning från Agria visar att var tredje hundägare uppger att de har haft problem att få en tid på en klinik, och var femte hundägare överväger om de ens vill äga ett djur på grund av veterinärbristen.

De flesta deltagare såg fram emot de förslag som kommer att läggas i utredningen, men Märit Bergendahl påpekade att den inte är inriktad på akutsjukvård utan har ett längre perspektiv, och att den inte heller har i uppdrag att undersöka arbetsmiljön för dem som arbetar inom djursjukvården – samtidigt som hon underströk vikten av förbättringar just i den frågan.

–Veterinärer måste få rejält betalt – pengarna som genereras hamnar inte i veterinärernas fickor och lönen står inte i proportion till studieskulderna. Vi behöver också rimligare arbetstider och bättre arbetsmiljö, sade Susanna Stenberg Lewerin.

Hillevi Lindström påpekade att Distriktsveterinärerna har ett ansvar för dygnet runt-beredskap i hela landet, men att det inte går att uppfylla när det fattas folk – hennes organisation skulle lätt kunna anställa 50 veterinärer, sade hon.

Vad kan då göras? Maria Knutson berättade att förutom att fler utbildningsplatser inrättas, läggs utbildningen om på flera sätt för veterinärer och djursjukskötare så att den blir mer flexibel. Ett exempel är att man hjälper sistaårsstudenter att bli klara för att hoppa in som vikarier hos Distriktsveterinärerna på sommaren. Agnes Fabricius pekade på Agrias satsning på utbildning av djurägare, vilket kan sänka deras premier, samt på erbjudandet av videokonsultationer. Även Kees de Jong och Fredrik Steen pekade på vikten av att utbilda hundägare, särskilt nyblivna, och de bidrar båda till det. I höst kommer en kampanj i syfte att uppmärksamma djurägare på vikten av att behandla veterinärer med respekt. Men det behövs också samordning:

–Jag hoppas på att få fram en aktör som samordnar systemet så att vi kan få en väl fungerande akutsjukvård. Det behövs en branschöverenskommelse om samarbete bland många aktörer, sade Kees de Jong.

Märit Bergendahl kunde inte uttala sig om utredningens slutsatser än, men berättade en del om arbetet:

–Vi funderar på hur man kan lösa situationen på andra sätt än bara genom att öka antalet utbildningsplatser – det tar ju lång tid. Ett sätt är att ta bättre ta hand om utländska veterinärer, så att de kan börja jobba snabbare än i dag. När det gäller beredskapen håller jag med om att frågan är väldigt viktig och komplex. Det handlar inte bara om fler veterinärer, eftersom de kan inte bara jobba på nätterna. På vissa håll finns det privata aktörer som har hela marknaden, men då måste ändå distriktsveterinärer in på nätterna.

Ett annat inslag i utredningen handlar om att införa en instans för verksamhetstillsyn i stället för bara den individtillsyn som finns i dag. Utredningen arbetar också med frågan om att få in fler yrkeskategorier i djursjukvården för att avlasta veterinärerna. Även Susanna Stenberg Lewerin pekade på vikten av att hitta nya arbetsformer där många olika yrkespersoner samverkar för att få till bättre flöden. Maria Knutson efterlyste fortsatt statlig satsning på utbildning och forskning.

Fredrik Steen uppmanade för sin del alla djurägare att krama sina veterinärer. För som Susanna Stenberg Lewerin sade:

–Vi säljer inte en tjänst, utan vår kunskap. Alla djur går inte att bota, och de lever inte lika länge som människor. Det är inte veterinärens fel.

Text: Ingrid Kindahl Foto Agria