Förra året betalade Jordbruksverket ut 8,7 miljoner kronor i miljöersättning för hotade husdjursraser. Totalt handlade det om 21 509 djur. Fler bedömare anser att det är för lite pengar och för få djur.

Miljöersättning för hotade husdjursraser är pengar som Jordbruksverket delar ut och som delvis kommer från EU och delvis från svenska staten. Syftet är att skydda svenska hotade raser av nötkreatur, gris, får och getter.

Förra året gick alltså pengarna till att skydda totalt 21 509 djur av dessa raser enligt Jordbruksverket:

Nötkreatur: fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla och svensk låglandsboskap.

Gris: linderödssvin.

Får: ryafår, gutefår, svenskt finullsfår, gestrikefår, dala pälsfår, fjällnäsfår, roslagsfår, helsingefår, klövsjöfår, svärdsjöfår, värmlandsfår och åsenfår.

Getter: lantrasget, göingeget, jämtget och lappget.

Anna Maria Johansson är docent i populationsgenetik och forskare på Institutionen för husdjursgenetik vid SLU, och är med i Jordbruksverkets referensgrupp för husdjursgenetiska resurser. Hon tycker också att ersättningen till djurhållarna borde vara bättre, eftersom det är viktigt att bevara renrasiga djur för att ha kvar genetiskt material som kan hjälpa till att klara framtida utmaningar.

– Man vet inte vilka sjukdomar bland djur som kan dyka upp och då kan det vara så att vissa djur har någon gen som gör att de är mer resistenta, eller bättre kan klara klimatförändringar, säger hon.

Anna Maria Johansson tycker också det är viktigt att tillräckligt många djur av varje ras skyddas. Enligt Jordbruksverkets egna siffror betalade man bland annat ut stöd för bara 149 djur av rasen lappget förra året.

– Ett par hundra är för lite helt klart även om jag inte på rak arm kan säga hur många det behöver vara, säger hon.

Men även om ersättningen till djurhållarna är liten, anser Anna Maria Johansson ändå att den fyller en viktig funktion som uppmuntran för att behålla de hotade raserna.

När det gäller gris finns det i dag enbart en ras som man kan få ersättning för från Jordbruksverket, linderödssvinet.

– Man borde tänkt på det tidigare att man skulle bevarat fler raser av gris. Vi är lite sena på det i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder, säger Anna Maria Johansson.

Jordbruksverket meddelar att stödet är en del av landsbygdsprogrammet och att det är politiskt bestämt hur mycket som ska gå till det.

”Som myndighet lägger vi ingen värdering i mängden medel som går till hotade husdjursraser och uttalar oss inte om det är för mycket eller för lite. Att bevara våra husdjursgenetiska resurser är dock mycket angeläget och därför finns ersättning både till djurägare för att hålla hotade husdjursraser och stöd till lantrasföreningar för att bedriva verksamhet”, skriver Stephanie Kindbom på Näringsutvecklingsenheten på Jordbruksverket, i ett mejl till VeterinärMagazinet.

Text Håkan Frisell.

Bilden: Linderödsgris Foto: NordGen.