Jordbruksverket och SVA vill tillsammans med livsmedelsbransch, djurhälsovård och myndigheter utveckla smittskyddsarbetet för att värna djurs och människors hälsa, samhällsekonomin – och tillgången till svenskproducerad mat. Det framgår av två rapporter.

– I ett läge där vår inhemska livsmedelsförsörjning får allt större betydelse måste vi stärka arbetet för att minska risken för förlorade matportioner till följd av utbrott, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

I två rapporter till regeringen har myndigheterna lämnat förslag på hur smittskyddsarbetet kan stärkas. Det handlar bland annat om åtgärder för att:

• Prioritera det förebyggande smittskyddsarbetet.
• Stärka smittskyddet inom lantbruket, dels genom krav på smittskyddsplaner för kommersiell djurhållning, dels genom att smittskyddsaspekter ska vägas in när nya stallar byggs.
• Förstärka den offentliga kontrollen av smittskydd genom att klargöra de berörda myndigheternas ansvarsområden och befogenheter samt öka samordningen mellan olika tillsynsuppdrag.
• Möjliggöra delning av data mellan myndigheter i kampen mot smittor, för att effektivisera och förbättra både det förebyggande smittskyddet och bekämpning vid utbrott.
• Utveckla hanteringen av salmonella i nöt- och grisbesättningar, för att göra den mer proportionerlig och kostnadseffektiv.

– En viktig grundförutsättning för att utveckla smittskyddsarbetet är kunskap. För att få en bättre förståelse för hur smittspridningen har skett under de senaste årens betydande sjukdomsutbrott hos djur har vi därför initierat ett antal forskningsinsatser, med särskilt fokus på smittvägar mellan vilda djur och produktionsdjur. Vi förväntar oss att resultat från dessa kommer ligga till grund för nya stöd och råd för att framöver minska risker för spridning av smittor, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.

Fågelinfluensan som tidigare ebbade ut under sommarhalvåret har under de senaste åren förekommit året om bland vilda fåglar, och därmed utgjort en mer eller mindre kontinuerlig risk för våra tamfåglar. På samma sätt utgör den allvarliga salmonellatypen Salmonella Cholerasuis, som sedan 2020 fått omfattande spridning i vildsvinsstammar i vissa delar av landet och som också orsakat utbrott till ett antal grisbesättningar, en kontinuerlig risk för våra tamgrisar.

– Till detta kommer behovet av förebyggande insatser mot smittor vi inte har i Sverige. Afrikansk svinpest är ett särskilt oroande exempel. Grisproduktionen i EU-länder som Tyskland och Polen med flera har drabbats mycket hårt av sjukdomen, säger Karl Ståhl.

Fakta:

Livsmedelsförluster, uppskattningar utifrån utbrott
salmonella:
Avlivningar 2020-juni 2022 (nöt, gris och fjäderfä):
Slaktvikt drygt 3 100 ton, motsvarande cirka 15 miljoner matportioner kött.

Fågelinfluensa och newcastlesjuka:
Avlivade värphöns 2020-2022 hade kunnat lägga cirka 400 miljoner ägg.
Partihandelns invägning av ägg minskade med cirka 15 procent från 2021 till 2022.

Källa: Jordbruksverket