I slutet av förra månaden upptäcktes ett fall av BSE, även kallad galna ko-sjukan, i Nederländerna, och i dagarna ytterligare ett fall i Spanien. Båda fallen var av den atypiska varianten. Livsmedelsverket ger därför lugnande besked.

– Det finns ingen anledning till oro när det gäller BSE för svenska konsumenter, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

När det gäller fallet i Nederländerna handlade det enligt uppgift om en äldre ko som dött – och som enligt ett uttalande från den nederländska jordbruksministern inte kommit in i livsmedelskedjan. Det är det första fallet i det landet sedan år 2011.

– Analyser visar att det handlar om atypisk BSE som kan uppstå spontant hos äldre djur och inte den smittsamma varianten som är klassik BSE, säger Mats Lindblad.

Han fortsätter:

– BSE har en klang som gör det angeläget att berätta vad det var för fynd. Risken i sig är absolut obefintlig. Djuret har inte ens gått till slakt utan dött på gården. Alla djur som har varit i kontakt med det där djuret ska också avlivas och testas så det finns absolut ingen risk för människor.

Har det funnits risk för konsumenter som kanske druckit mjölk från den aktuella kon?

– Nej, inget tyder på att BSE sprids via mjölk. Prionerna som är själva smittämnet sitter främst i hjärnan på djuren, säger Mats Lindblad.

Fallet i Spanien ska enligt World Organisation for Animal Health, WOAH, ha varit en 22 år gammal ko som visat sjukdomssymtom orelaterade till BSE och som inte heller blivit livsmedel. Det rapporterar nyhetstjänsten Reuters.

BSE en prionsjukdom hos nötkreatur som första gången diagnosticerades 1986 i Storbritannien. Inkubationstiden är två år och uppåt.

Ett utbrott av klassisk BSE utgick från Storbritannien i början av 1990-talet. Landet stod enligt SVA stod för majoriteten av totalt 180 000 konstaterade fall. Smittan nådde flera europeiska länder och även utanför Europa.

Klassisk BSE tros kunna ge upphov till Creutzfeldts-Jacobs sjukdom, vCJD, hos människa.

Endast ett fall med BSE har diagnosticerats i Sverige. Det var år 2006 och handlade om atypisk BSE.

”Stress i samband med till exempel kalvning eller transport kan vara en faktor som utlöser sjukdomen. Symtomen kommer ofta smygande. Det sker en gradvis försämring av djurets tillstånd under flera veckor, ibland månader. Tappad rangordning i flocken eller ovilja att följa med de andra kan vara ett första tecken. Det sker en gradvis försämring av djurets tillstånd under flera veckor, ibland månader”, skriver SVA på sin webb.

Enligt Mats Lindblad klassas de flesta länder i Europa som mycket låg risk för BSE – däribland Sverige. Det sker kontinuerligt provtagning i samtliga EU-länder av djur som dött med symtom som liknar BSE.

– Det finns ett system för att klassa länder som lågrisk-BSE och då måste man göra en viss mängd provtagning och utredningar varje år för att behålla den statusen, säger han.

– Som en försiktighetsåtgärd sker slakten på ett sådant sätt att hjärnan inte kommer in i livsmedelskedjan. Det gäller i alla länder i Europa. För att ett land ska få exportera animaliska livsmedel till EU måste både landet och den enskilda anläggningen vara godkänt utifrån EU-lagstiftning, säger Mats Lindblad.

Text: Håkan Frisell Bilden föreställer Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.