SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala får 8 Mkr av familjens Kamprads stiftelse för att bidra till utvecklingen av en hållbar produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald. Det framgår av ett pressmeddelande.

Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och inkluderar både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment. Resultaten ska bidra till utvecklingen av en hållbar produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald i odlingslandskapet, åkermarkens bördighet, en attraktiv miljö för dem som vistas i landskapet och ett lantbruk med god beredskap. Projektet är kopplat till kunskapscentret SustAinimal och utförs i samarbete med RISE. Finansieringen ligger på 8 miljoner kronor.

– Vi vill visa på möjligheter att motverka den specialisering som ofta krävs inom både forskning och i det praktiska lantbruket. I det här unika projektet tar vi fram kunskap som leder till moderna och robusta system och som tar hänsyn till helheten: lantbruk, lönsamhet, miljö, landskap och människor, säger Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare, centrumledare för SustAinimal och projektansvarig.

I projektet kommer ett landskapsexperiment att etableras som innefattar både åker- och naturbetesmarker där virtuella stängsel (som används i samarbete med RISE) och digitala geografiska informationssystem gör det möjligt att bland annat studera betets inverkan på effektivitet i resursutnyttjande och artrikedom. Inom projektet kommer metoder och verktyg utvecklas som gör det möjligt att styra betandet till platser där nyttan för såväl djuren som odlingssystemets och jordbrukslandskapets funktion, inklusive biologisk mångfald och möjlig kolinlagring, är som störst.

– Landskapsexperimentets behov av att flytta djur mellan olika markavsnitt för att få det betestryck som marken och grödan bäst behöver är ett utmärkt exempel på hur användbara virtuella stängsel är, säger Per Peetz Nielsen på RISE som kommer att vara ansvarig för de virtuella stängslen.

Med hjälp av data från försöken kommer forskarna att utföra systemanalyser och utvärdera olika framtidsscenarier baserade på faktiska data i större utsträckning än annars skulle vara möjligt.

– Det vi siktar på är effektiv återanvändning av djurens gödsel, större möjlighet att odla diversifierade växtföljder med vall, livsmedels- och servicegrödor för att bygga markbördighet och motverka ogräs och växtskadegörare, vilket kan minska behovet av växtskyddsmedel och risken att ogräs och skadegörare utvecklar resistens, säger Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi vid institutionen för växtproduktionsekologi och en av forskarna i projektet.

– Idag finns teknik som vi tror ger möjligheter att utveckla odlingssystem som är miljövänliga, artrika, produktiva och ekonomiskt lönsamma. På köpet får vi ett bidrag till en levande landsbygd, fortsätter Göran Bergkvist.

Lanskapsexperimentet blir det första i sitt slag då det inkluderar både betande djur och växtodling.

– Internationellt finns experiment som omfattar landskapsskalan – patchCrop i Tyskland, Kellog Biological Station i USA, och CA-SYS-plattformen i Frankrike – men vad vi vet finns inget som tar upp betets betydelse för både odlingssystemens och landskapens funktion. Det finns ett antal långliggande försök som undersöker betydelse av bete, men inget av dessa har ett tydligt fokus på utveckling av hållbara odlingssystem i kombination med ettåriga grödor eller har ett landskapsperspektiv, berättar Sigrid Agenäs.

Koordinator för projektet blir Rebecca Danielsson, forskare inom idisslarnutrition vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd. Hon ser flera möjligheter med landskapsexperimentet.

– Det kan användas för undervisning också, framför allt för elever på naturbruksgymnasier och studenter i lantbruksvetenskap som behöver förstå samspel mellan växtodling och djurhållning. Och som en central punkt för workshops kring de här frågorna, säger Rebecca Danielsson.

Källa: SLU