Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent i Sverige 2023. Huvudorsaken är högre priser. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent, vilket är på samma nivå som 2022. Den totala köttproduktionen minskade med 1,4 procent samtidigt som importen och exporten minskade med 1,2 respektive 1,8 procent. Rörelserna var stora på äggmarknaden där ett större salmonellautbrott gav minskad produktion, konsumtion, export och svensk marknadsandel. Invägningen av mjölk ökade och den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt steg.

– Vi bedömer att höga matpriser är den huvudsakliga förklaringen till att köttkonsumtionen minskade under 2023 – inte att vegotrenden fått ett nytt uppsving. Det är en gammal sanning att när hushållen pressas ekonomiskt minskar vi på den mat som kostar mest, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

En liknande utveckling kan noteras i offentlig sektor och medierna har på senare tid haft flera inslag om hur skolkök byter ut en del av köttet mot billigare ingredienser.

En annan utveckling som påverkar efterfrågan på bland annat kött är minskat matsvinn. Naturvårdsverkets statistik för livsmedelsavfallvisar att hushållen slänger allt mindre mat. Även där är en orsak är att maten blivit dyrare.

Grisproduktionen minskade med 4,3 procent i Sverige förra året, vilket bland annat beror på att det är en kapitalintensiv bransch och höga räntor påverkar företagens lönsamhet. Lägre produktion i kombination med krympande import gav minskad konsumtion med 5,0 procent. Även i andra EU-länder faller grisproduktionen, vilket inte bara beror på ökade kostnader utan också på minskad efterfrågan i EU och på världsmarknaden. Samtidigt förväntas skärpta djurskyddskrav framöver.

Den danska grisproduktionen sjönk med cirka 20 procent 2023. Utbrottet av svinpest i Sverige hösten 2023 påverkade inte priser eller inhemsk efterfrågan, däremot fick det konsekvenser för exporten då flera länder stängde sina marknader för svenskt griskött.

Produktionen av nötkött steg förra året, men även om avräkningspriserna var stabilt höga är produktionsökningen inte ett självklart tecken på goda dagar. Den ökade slakten bestod mest av moderdjur och det kan ge färre födda kalvar på sikt, vilket är en indikation på att producenter tagit beslut om att minska storleken på sin besättning.

Marknaden för får- och lammkött rörde sig inte nämnvärt under 2023.

Matfågelproduktionen är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling, samtidigt som produktionen var nästan oförändrad.

I början av 2023 drabbades samma stora företag som hade fågelinfluensa 2021 av upprepade salmonellautbrott. Tidigt på hösten 2023 fattade Jordbruksverket beslut om att avliva alla höns på anläggningen. Svensk äggproduktion sjönk därför med nära 14 procent förra året, vilket var ungefär lika mycket som 2021. Importökningen var mindre än produktionsbortfallet och därför föll konsumtionen kraftigt, med 9,7 procent.

Svensk mjölkproduktion hade en positiv utveckling 2023 och invägningen blev den största sedan 2016. Intresset för att producera ekologisk mjölk minskade däremot kraftigt på grund av dalande efterfrågan. Under 2022 utgjorde ekologiskt producerad mjölk nästan 17 procent av den totala produktionen och under 2023 minskade andelen till knappt 13 procent. En orsak till stigande mjölkproduktion i Sverige är alltså den ökade andelen konventionellt producerad mjölk, där avkastningen är högre. Med även historiskt höga avräkningspriser för mjölk under inledningen av 2023 har gynnat produktionen.

Källa: Jordbruksverket