Resistensläget hos bakterier från svenska lantbruks- och sällskapsdjur är fortsatt gott i ett internationellt perspektiv. Det visar den nya Swedres-Svarm-rapporten för 2015, rapporterar SVA. Ändå har resistens mot vissa antibiotika hos tarmbakterier från grisar ökat. En stor överraskning är att många igelkottar bär på MRSA-bakterier.

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur är oftast känsliga för antibiotika. Andra ljuspunkter är att så kallade ESBL-bildande bakterier hos grisar och kalvar, liksom på kött från dessa djurslag, är ovanliga. Dessutom är försäljningen av antibiotika för användning till livsmedelsproducerande djur fortsatt låg i jämförelse med flertalet andra EU-länder. Detta visar Folkhälsomyndighetens och SVA:s så kallade Swedres-Svarm-rapport.

– Även om resistensläget är gott nu kan det snabbt försämras om vi inte är vaksamma och fortlöpande övervakning är därför viktig, säger Björn Bengtsson, laborator vid SVA.

Det finns inte bara positiva nyheter i rapporten. Under senare år har resistens mot några typer av antibiotika successivt ökat bland tarmbakterier från såväl friska grisar som grisar med tarminfektion.

– Vi vet inte varför denna resistens ökar och planerar därför fler undersökningar för att försöka klargöra orsakerna till det här, säger laborator Helle Unnerstad, SVA.

En studie har visat att nästan två tredjedelar av undersökta igelkottar bar på MRSA-bakterier av en specifik typ, MRSA mecC. Resultatet förvånar eftersom det bland andra djur i Sverige är ovanligt att hitta MRSA.

– Det var oväntat att så många igelkottar bar på MRSA. Igelkottar behandlas ju inte med antibiotika och det är därför förbryllande att så många var positiva. Vi kommer att undersöka detta närmare, säger Björn Bengtsson.

Eftersom MRSA smittar vid direkt eller indirekt kontakt är det viktigt att den som tar hand om till exempel skadade igelkottar skyddar sig från smitta. Bäst är att använda handskar när man hanterar djuren.

Källa: SVA Foto Erik Ågren