I en färsk rapport, Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris, har SVA, SLU, MSB och Jordbruksverket synat sårbarheten inom svensk djurhållning. Rapporten finansieras av SMHI.

En viktig lärdom är att produktionsanläggningarna måste få hjälp att skapa ordentliga krishanteringsplaner. En annan att det kan behövas politiska beslut om till exempel lagerhållning av insatsvaror och kontinuerligt underhåll, även på landsbygden, av samhällets infrastruktur, såsom elnät, vägar och IT.

Med hjälp av rådgivningsorganisationer och berörda myndigheterna bör krishanteringsplaner upprättas av varje producent, i samverkan med andra producenter. På regional nivå behövs krishanteringsplaner för exempelvis reservvatten och hjälp vid foderbrist exempelvis med mark för bete eller grovfoderskörd. Projektledare och en av författarna till rapporten är Ann Albihn, laborator på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Under arbetet har jag reagerat på att det är så glest med slakterier och mejerier i vissa delar av landet, speciellt i norr. Om ett faller bort så kan det bli stora problem. Oroande är också att gårdarna är så beroende av frekventa intransporter av oumbärliga insatsvaror och foder men även av uttransporter för mjölk och slaktdjur. Att infrastrukturen fungerar är centralt, ett transportstopp eller problem med nättäckning kan få svåra följder. Producenterna vet ofta om sina sårbarheter men saknar ofta resurser att åtgärda eller så ligger sårbarheten utom räckhåll för dem att påverka, säger Ann Albihn.

En klimatanpassad svensk animalieproduktion behöver utökade möjligheter att lagra både det som behövs till produktionen och det som kommer ut av den. Dinah Seligsohn är forskningsassistent på SVA och medförfattare till rapporten.

– De lantbrukare som vi träffat och intervjuat till rapporten upplevde att de hade en viss krisberedskap själva på gårdarna men att de beroendekedjor som sträckte sig utanför gården, till exempel foderleveranser, var mer sårbara eftersom de ligger utanför lantbrukarnas egen kontroll, tillägger Dinah Seligsohn.

Lantbruket påverkas också av klimatförändringen genom att nya smittor dyker upp exempelvis via nya insektsarter och vilda djur.

– På SVA förväntar vi oss en ökad och ändrad spridning av klimatkänsliga smittsamma sjukdomar. Vi behöver övervaka även smittspridande insekter och fästingar samt säkra att vi har en fungerande diagnostik och bekämpning av sjukdomar även under en kris, avslutar Ann Albihn.

Ladda ned rapporten här.

Källa: SVA Foto: Magnus Binnerstam