I en avhandling från SLU har Katarina Truvé utrett den genetiska bakgrunden till tre komplexa sjukdomar: reumatisk feber hos tollare, shar pei-feber samt hjärntumörer hos bulldog. Alla dessa sjukdomar har en motsvarighet hos människan.

Hunden är ett utmärkt modelldjur för studier av ärftliga sjukdomar som också drabbar människan, då alla hundar inom en ras är väldigt närbesläktade. Flera sjukdomar som människor drabbas av är vanliga även hos hundar, t ex hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. Flera av dessa sjukdomar kan orsakas av både miljöfaktorer och flera ärftliga faktorer.

Att lokalisera de mutationer i människans arvsmassa som orsakar ärftliga sjukdomar är ofta som att leta efter en nål i en höstack. Om man i stället jämför friska och sjuka hundar inom en hundras, där de genetiska skillnaderna mellan individer är ganska små, är det betydligt lättare att hitta områden i arvsmassan som kan ha med sjukdomen att göra. Eftersom människans och hundens gener är väldigt lika kan kunskap om orsaken till att en sjukdom utvecklas hos hund också leda till bättre insikt om motsvarande sjukdom hos människa.

Katarina Truvé har i sitt doktorsarbete arbetat med tre komplexa sjukdomar hos hundar. Förhoppningen är att forskningen ska leda till bättre diagnos- och behandlingsmetoder för både hundar och människor. Dessutom kan genetiska tester som avslöjar anlagsbärare hjälpa hunduppfödare att minska förekomsten av allvarliga ärftliga sjukdomar i en ras.

Reumatisk feber hos tollare 
Hos hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever, ”tollare”, är det vanligare än hos andra hundraser med en autoimmun reumatisk sjukdom som liknar sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) hos människor. Vid autoimmuna sjukdomar attackerar kroppens eget immunförsvar olika vävnader i kroppen.
Katarina Truvé och hennes kollegor har identifierat fem områden i arvsmassan som har betydelse för detta sjukdomskomplex. Flera av de gener som finns i dessa områden är kända för att vara inblandade i processer som leder till aktivering av T-celler – en celltyp som ingår i immunförsvaret. Nästa steg är att identifiera mutationer som leder till störningar i systemet, och att undersöka om motsvarande gener är involverade i sjukdomen SLE hos människor.
Shar pei-feber
. Hundrasen shar pei drabbas ofta av en sjukdom som ger feber och svullna leder. Sjukdomen kallas shar pei-feber och liknar så kallade autoinflammatoriska sjukdomar som drabbar människor.
Ett utmärkande drag hos shar pei är den skrynkliga huden – en egenskap som uppfödarna också har premierat i aveln. Här visade det sig att det är just den mutation som ger skrynklig hud som också gör att hunden riskerar att utveckla febersjukdomen. Mutationen består i att ett område på en kromosom har duplicerats och alltså finns i flera kopior. Precis intill mutationen finns en gen som är involverad i syntesen av hyaluronsyra, som det finns mycket av i huden hos shar pei-hundar och som troligen orsakar den tjocka veckade huden.

– Hyaluronsyra, eller gener som samverkar med detta ämne i kroppen, borde studeras i mer detalj hos människan, säger Katarina Truvé. För flertalet av de autoinflammatoriska sjukdomarna finns det i dag ingen känd orsak.

Hjärntumörer hos boxer, bostonterrier och bulldogg
Vissa raser med kort nos, som boxer, bostonterrier och bulldogg, löper mycket högre risk än andra raser att drabbas av hjärntumörer. Genom studier av flera olika raser har Katarina Truvé och hennes kollegor hittat ett område i hundens arvsmassa som är kopplat till risken att drabbas av en elakartad typ av hjärntumör som kallas gliom hos människan. Forskarna har identifierat gener och även en del specifika mutationer som kan varatroligen är inblandade i sjukdomsutvecklingen. Nästa steg är att göra så kallade funktionella studier, där man i detalj försöker förstå hur dessa mutationer kan leda till sjukdom.

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Länk till avhandlingen här

Källa: SLU