Vid Röbäcksdalens forskningsladugård i Umeå pågår ett projekt som ska identifiera mjölkkor med låga metanutsläpp genom nya metoder för att mäta kons ämnesomsättning. Resultaten kan på sikt bidra till både mer hållbar mjölkproduktion och nya avelsstrategier.

Projektet bygger på att koppla gasproduktion hos kor till deras residuala värmeproduktion – ett mått på energiförluster i samband med fodersmältning. Genom att mäta dessa processer kan forskarna identifiera kor som använder fodret mer effektivt och samtidigt producerar mindre metan.

Målet är att kunna använda denna kunskap i avelsarbetet och därigenom minska mjölkproduktionens klimatpåverkan.

Fodereffektivitet och metanutsläpp studeras

I projektet jämförs fodereffektiva och foderineffektiva kor när det gäller näringsanvändning, mjölkproduktion och metanutsläpp. Forskarna studerar också hur olika foderstater påverkar resultaten.

Två typer av foderstater har testats:

• en grovfoderrik foderstat med 70 procent grovfoder
• en mer kraftfoderbaserad foderstat med 55 procent grovfoder

Kor med olika grad av fodereffektivitet identifierades innan försöket genom individuella mätningar i en särskild mätningsstation.

Preliminära resultat visar tydliga skillnader

Försöket genomfördes under hösten 2025 och resultaten är fortfarande preliminära eftersom datamaterialet ännu inte analyserats statistiskt. Trots det framträder tydliga skillnader mellan korna i studien.

De mest fodereffektiva korna hade:

• lägre foderkonsumtion
• lägre metanutsläpp
• högre mjölkproduktion

Resultaten var liknande oberoende av kraftfoderandelen i foderstaten.

Kan påverka framtida avel

Traditionellt har man sett ökade kraftfodergivor som ett sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor. De preliminära resultaten i studien tyder dock på att kons genetiska kapacitet kan spela större roll än själva foderstaten.

Det kan öppna för nya strategier i avelsarbetet där man selekterar för kor med låg metanproduktion i stället för att enbart använda metanhämmande fodertillskott.

Forskningsprojektet presenterades nyligen vid ett webbinarium där forskaren Mohammad Ramin redogjorde för arbetet och de första resultaten.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).