Man kan slå två flugor i en smäll. Först låta fluglarver äta avfall och fekalier, och sen förvandla larverna till ett djurfoder som är både bättre och billigare än fiskmjöl och soja. Enligt experterna är visionen inte långt borta.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har hållit seminarium om insekter som framtidens föda, både för människor och djur. Bland de inbjudna talarna fanns bland andra doktor Segenet Kelemu, chef för forskningscentret ICIPE (African Insekt Science for Food and Health) i Nairobi. Med tanke på att livsmedelsproduktionen i världen behöver fördubblas fram till 2050, ansåg hon att det är dags ge insekterna en ny image – som mat. Äckelfaktorn måste bort.

– I centrala och södra Afrika har man alltid haft insekter som ett inslag i kosten, till skillnad från till exempel östra Afrika varifrån jag själv kommer. I östra Afrika är folk också mycket hungrigare, sa hon.

Mest populärt är det att äta gräshoppor och termiter, och nu pågår forskning för att förbättra metoderna att fånga dem och ta vara på dem. Och många andra insekter och larver, inte minst bärfisar som kan bli en delikatess om man lagar till dem på rätt sätt.

– Vi får inte gå i fällan att se insekter som en lösning på matbristen för de fattiga. Det handlar om att ändra insekternas image med hjälp av världens bästa kockar. I Köpenhamn finns redan en finkrog som serverar insekter, och jag tror en är på väg att öppnas i Stockholm också, sa Segenet Kelemu. Som själv har smakat termiter och tyckte det var mycket gott.

Så långt i seminariet fanns det ingen större anledning att rynka på näsan, men sedan äntrade Björn Vinnerås talarstolen. Han är docent på institutionen för energi och teknik vid SLU och har ägnat en stor del av sin forskargärning åt att tänka ut bra sätt att ta tillvara mänskliga fekalier.

Ett sätt visar sig vara att låta larver av arten vapenfluga äta dem. Eller låta dem äta vanligt matavfall som annars skulle hamna på tippen (Över hela världen går var fjärde matkasse till spillo. I västvärlden på grund av slöseri, i Afrika på grund av bristande infrastruktur). När fluglarverna har byggt upp sig ordentligt avseende fett och proteiner, då avlivas de med hjälp av uppvärmning. Sen förvandlas de till foder. åt fisk, fågel eller gris. Alla dessa djur äter insekter i naturen. Men fluglarverna skulle också kunna förvandlas till högvärdigt foder för hund och katt.

Det där med att larverna skulle äta mänskliga fekalier är inte verklighet än, men när Björn Vinnerås fick frågan lät han förstå att han ser en stor potential där – även om man kan anta att konsumenterna än så länge tycker tröskeln är väl hög. Men att de skulle ta vara på allt matavfall ligger mycket närmare till hands, och vinsterna skulle vara stora. Både ekonomiskt och miljömässigt.

Varför just vapenflugan? Den lever inte norr om alperna, vilket avsevärt minskar risken för övertablering i Norden om den skulle smita från de anläggningar där den föds up

Fotnot: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien inrättades av Carl XIV Johan och är numera en fristående organisation som finansieras av egna medel, främst donationer.

Text: Ingrid Kindahl