Mögel i halm gissel för grisgårdar

Mögel i halm gissel för grisgårdar

Mögelgifter i halm kan vara skadliga för grisar. Högsta nivåerna uppmättes i storbalar av havre, men även halm av vete och korn innehöll höga halter. Det visar en vetenskaplig studie vid SVA.

– Mögelgifterna kan bland annat orsaka matvägran med minskad tillväxt, kräkningar och även öka risken för infektionssjukdomar hos grisarna, säger Erik Nordkvist, forskare vid SVA.

Den nya studien, ”Deoxynivalenol, zearalenone, and Fusarium graminearum contamination of cereal straw; field distribution; and sampling of big bales”, bekräftar resultaten från en tidigare SVA-studie som redovisades i höstas. Båda studierna är utförda av Erik Nordkvist tillsammans med professor Per Hägglund, också vid SVA.

När prover från halmbalar av vete, korn och havre testades för mögelgifterna deoxynivalenol (DON) och zearalenone (ZEN) visade det sig gifterna vara allmänt förekommande och halterna höga. Nivåerna varierade också mycket inom ett och samma fält. Mögelgiftet DON fanns i samtliga balprover, oavsett sädesslag.

I havreproverna uppmättes de högsta värdena med åtta fall med halter av DON på över 8 000 mikrogram per kilo. Genomsnittsvärdet var 6 719 mikrogram per kilo. Det är mer än tio gånger över det värde då mögelgifterna kan vara skadliga för grisar i foder. I vetebalarna låg genomsnittsvärdet för DON över detta värde, men i fyra balar var halterna över fem gånger högre. I kornhalmen höll sig nivån genomsnittligt strax under gränsvärdet, men med tre balar med värden betydligt över.

Även ZEN påvisades i samtliga prover, dock i mycket lägre halter. Genomsnittsnivån var 153 mikrogram per kilo, som inte anses vara skadligt.

Gris är det känsligaste djurslaget inom lantbruket för dessa mögelgifter. Skadliga effekter av DON har påvisats vid låga halter ner till 600 mikrogram per kilo. ZEN har visats ge effekter vid 250 mikrogram per kilo. Men i dessa fall handlar det om spannmål avsett som foder, och inte halmströ.

– Det finns inget sätt att ta bort eller oskadliggöra DON och ZEN från spannmål, eller halm, om det redan bildats i växten. Att ta representativa prover av spannmåls- och halmpartier och göra kemiska analyser, och därefter sortera sina foder- och strömedel så att inte särskilt känsliga djur utsätts för toxinerna, är det enda säkra sättet att undvika djurhälsoproblem, säger Erik Nordkvist.

Källa: SVA