Jobbet kräver bra bildsinne

Jobbet kräver bra bildsinne

Nu har tekniken nått så långt att det är dags att förfina avläsningen.
Det säger Björn Åblad, chef för medicinkliniken på Blå Stjärnan i Göteborg.

Björn Åblad något av en guru på området bilddiagnostik. Han är ansvarig för bilddiagnostiken på djursjukhuset, undervisar en hel del runt om i landet och utgör stöttepelare för yngre kolleger på Blå Stjärnan.

–Vi har tillgång till konventionell röntgen, ultraljud, CT och MR. Då gäller det att bli ännu skickligare på att använda maskinerna och avläsa resultaten, säger han.

Till sin hjälp i arbetet på Blå Stjärnan har Björn Åblad bland andra Ruth Lintonsson, specialutbildad djursjukskötare som också finns på plats den dagen VeterinärMagazinet är på besök. Båda är engagerade inte bara i det bästa för djuren, utan också för personalen. Företrädare från Strålsäkerhetsmyndigheten gör gällande att personal inom djursjukvården generellt har sämre kunskaper om hur de själva ska skydda sig från strålning än vad man har inom humanvården (se artikel intill). Det håller både Björn Åblad och Ruth Lintonsson med om, efter vad de har sett på andra håll.

På Blå Stjärnan är man noga med säkerheten. Strålskyddsplanen finns dokumenterad i en tjock pärm att slå i för den som funderar över något. Bland det viktigaste som står i den är att alltid försöka välja rätt nivå på undersökningen, och då prioritera metoder som inte ger någon strålning, alltså helst ultraljud. Ett annat sätt att skydda sig är att låta djurägaren i möjligaste mån hålla i det djur som ska undersökas, medan personalen går ut när bilderna tas. Givetvis ska skyddskläder användas och de rum som används vara byggda efter konstens regler så att ingen strålning slipper ut.

–CT ger mycket strålning och man kan frestas att använda det ofta på djur, eftersom de med sin korta livslängd inte tar skada av strålningen på samma sätt som människor. Men andra aspekter kommer in, bland annat personalsäkerhet och ekonomi, säger Björn Åblad.

MR (magnetresonans) ger ingen strålning alls, men är i gengäld dyr. På Blå Stjärnan har man ingen egen MR-utrustning, utan lånar från humansidan, Aleris Röntgen Backa, en gång i veckan. Fördelen är att det ger tillgång till en kraftfull maskin till en rimlig hyreskostnad. En undersökning tar bara 10-15 minuter mot 30 eller mer för de MR-maskiner som vanligen används inom djursjukvården. Patienterna behöver bara sederas, inte sövas. Nackdelen: Anpassningen till en extern aktör.

En egen CT har man däremot på Blå Stjärnan, liksom flera olika ultraljudsapparater.

–Man behöver olika maskiner för hjärt- respektive bukundersökningar, bland annat eftersom hjärtslagen kräver snabbare maskiner och bra dopplers. Och så har vi också en portabel maskin som vi kan köra fram vid exempelvis bukblödningar, och som vi kan använda för att exempelvis ta biopsier under pågående operationer, säger Björn Åblad.

Sammanlagt utförs mellan 20 och 40 ultraljudsundersökningar per dag på djursjukhuset. Tre veterinärer arbetar heltid med bilddiagnostiken och turas om med arbetsuppgifterna för att alla ska få så mycket erfarenhet som möjligt.

När man följer Björn Åblad i hälarna på djursjukhuset blir han hela tiden stoppad av veterinärer och sköterskor som vill ha svar på frågor eller bekräftelse på en slutsats de själva har dragit. Han ser undervisningen och stöttningen som minst lika viktig som patientundersökningarna.

Det krävs en viss talang för att kunna ta bra bilder och sedan läsa av dem rätt, säger han.

–Det räcker inte att vilja. Man måste ha sinne för bilder. Själv har jag alltid varit road av det, ända sedan barndomen. Och så måste man ha ett bra minne, så att man kommer ihåg om man har sett liknande fall tidigare.

Och så är vanan oumbärlig. Som ung måste man öva sig och först försöka tolka bilderna själv, men Björn Åblad har ingenting emot att då och då få bilder skickade till sig hem på kvällarna. Då tar han upp mobilen för att hjälpa till med tolkningen och ge råd om hjärtsvikt, lunginflammation eller om en buk måste öppnas.

Modern bilddiagnostik har ju den fördelen – bilder kan skickas för bedömning till chefen eller till en helt okänd radiolog på andra sidan jordklotet. Det görs också i vissa fall. Men Björn Åblad själv skulle inte kunna tänka sig att enbart vara en sådan konsult. När man träffar och undersöker djuret ger det en helt annan kunskap som i kombination med de olika bilddiagnosmetoderna ger en helt ny insikt.

Just kombinationerna är det som gör alla apparater så effektfulla. Björn Åblad sätter sig vid en av alla dataskärmar och visar en konventionell röntgenbild på ett kattbäcken. Bilden ser konstig ut även för ett lekmannaöga. På ena sidan fattas en stor del av skelettet – det är bara mörkt. Här beslöt man sig för att gå vidare med CT, som avslöjade att en stor mjukdelstumör ”åt” skelettet.

–Här stod det snabbt klart att det inte var någon idé att försöka behandla djuret. Det är ofta det som är så värdefullt med modern teknik: Den besparar lidande för djuret och kostnader för djurägarna, säger Björn Åblad.

Blå Stjärnan tar emot många remisser från mindre kliniker i trakten. Ibland önskar Björn Åblad att de fick in dessa snabbare.

–Jag förstår att man tvekar att släppa ”hela” patienten till oss, men det har hänt att veterinärer på mindre kliniker försökt så mycket själva att djurägarnas resurser är uttömda när djuret når oss. Samtidigt har det blivit vanligare att vi får specialremisser bara för MR eller CT. Det fungerar ofta utmärkt, säger han.

Björn Åblad är glad att han arbetar på ett stort djursjukhus där det finns tillgång till moderna maskiner och många kolleger. Men om han leker med tanken att starta en egen liten klinik, vilken utrustning skulle han då välja?

–Då skulle det bli ett direktdigitalt system, och en bra ultraljudsmaskin samt en narkosapparat för att få ut så mycket som möjligt av utrustningen, säger han.

Och så skulle han skapa sig ett nätverk av erfarna kolleger att konsultera.

Några planer på att göra allvar av tankeleken har inte Björn Åblad. Han trivs alldeles för bra på det resursstarka djursjukhuset, bland de många kollegerna. Under samtalet återkommer han till de utbildningar han ofta håller på plats på Blå Stjärnan. Eftersom det finns så pass många maskiner där, får kursdeltagarna möjlighet att pröva på olika märken och varianter och se vad de själva trivs bäst med.

–Det gäller att försöka välja rätt undersökning för rätt indikation och veta hur de olika metoderna bäst samverkar med varandra. Då får man själv bäst information och kan ge djurägarna bäst vägledning, säger han.