Efter slaktskandalerna som avslöjats i media de senaste åren har intresset för obligatorisk kameraövervakning på slakterier ökat kraftigt. Livsmedelsverket och SLU ställer sig positiva. Riksdagspartier överväger lagstiftning. Slakteriet HKScan har redan satt upp kameror och ser det som en trygghet.

– Jag tycker det är bra med kameraövervakning för syftet är att djuren ska få det bättre. Bara det inte ersätter det mänskliga ögat, säger Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel, officiell veterinär och senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

I Storbritannien har man redan infört kameraövervakning på slakterier. Och cirka 80 procent av slakterierna i Skottland ska frivilligt ha installerat kameror. Det finns diskussioner om liknande åtgärder i Nederländerna, Wales, Frankrike, och Polen.

I slutet av förra året lämnade två riksdagsledamöter, Annicka Engblom (M) och Ulrika Heindorff (M), in en motion till Riksdagen där de förespråkar att även Sverige inför kameraövervakning på slakterier.

”Sverige bör lära av länder som går före i djurskyddsfrågor och enligt samma modell införa kameraövervakning på alla utrymmen i slakterier där levande djur hålls”, skriver de i sin motion.

Riksdagsledamöterna föreslog bland annat att kameraövervakningen ska hanteras av särskilt utbildade veterinärer.

”I det fall oegentligheter och brott mot bestämmelser eller lag upptäcks kan slakteriet bötfällas, licenser dras in, eller brottsutredningar inledas. I ett svenskt system bör av Livsmedelsverket godkända veterinärer samt möjligen ansvariga för tillsynen på länsstyrelsen få tillgång till det filmade materialet. I kombination med en nolltolerans för överträdelser skulle detta kunna förbättra svenskt djurskydd och öka förtroendet för svensk livsmedelsproduktion”, skriver de.

Även Miljöpartiet ser fördelar med att kameraövervaka slakterier.

– Har man kunnat göra det i andra länder så tycker jag att vi kan göra det här i Sverige också. Vi har ställt oss bakom det på vår kongressn, men vi har inte satt något schema för hur vi ska arbeta med frågan, säger Elisabeth Falkhaven, riksdagsledamot och djurskyddspolitisk talesperson på Miljöpartiet.

En del bedömare menar att kameror inkräktar på anställdas personliga integritet. Men enligt kamerasystembolag går det att automatiskt avidentifiera personer direkt i uppsatta kameror.

Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel berättar att slakteriet HKScan sedan flera år har kameror uppsatta i sina slakterier i Sverige och att det inte inneburit några problem för personalen.

– De är uppsatta i stallet och de är riktade så att inte vår personal regelmässigt blir filmade, säger hon.

Även vissa transportörer har kameror uppsatta i sina bilar.

– Det många transportbilar som har kameror för att övervaka djuren. Det har jag sett själv, säger Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel.

För HKScan har kameraövervakningen inneburit klara fördelar. Man har 8–10 kameror uppsatta på vardera av sina anläggningar i Linköping och Kristianstad. Filmerna sparas i tre månader.

– Det är viktigt för att säkerställa god djurhållning och det är en trygghet för oss. Filmerna kan vi använda om det uppstår meningsskiljaktigheter, säger Ylva Swenzén på HKScan.

Var sitter kamerorna?

– Man ser urlastningen av djuren och inne i stallarna.

HKScan har redan haft användning av filmer från kameraövervakningen av ett slakteri i Finland.

– Det gällde ett fall där aktivister hade fejkat en film och lagt ihop ljud och film från olika tillfällen. Då hade vi spelat in verkligheten och kunde skicka det som bevismaterial till polisen, säger Ylva Swenzén.

Enligt bolaget har hittills varken Livsmedelsverket eller polis och åklagare i Sverige begärt att få ta del av filmer.

Om Livsmedelsverket begär att få ta del av era inspelningar, skulle de då få det?

– Det tror jag, säger Ylva Swenzén.

På SLU är man positiv till obligatorisk kameraövervakning på slakterier.

– Jag tycker det är en utmärkt tanke och jag har faktiskt själv lanserat den för många år sedan. Jag tycker verkligen att vi ska införa detta därför att det är ofta är så att när det händer något på slakterier, finns det lite olika versioner. Då tjänar alla på att det finns en dokumentation så man kan gå tillbaka och titta efter exakt vad som hände, säger Bo Algers, Professor emeritus på SLU.

Enligt Bo Algers bör kameror sättas upp på de mest kritiska platserna på slakterierna. Det handlar framför allt om levandedjurshanteringen. Även slakterierna bör kunna dra stora fördelar av övervakningen.

– Det här är ett sätt för ledningen att ta del av vad som händer i kritiska situationer.

Vem ska ha tillgång till bilderna?

– Det tycker jag slakteriet och Livsmedelsverket ska ha.

Text: Håkan Frisell