Miljöpåverkan från medelsvenskens direktkonsumtion av livsmedel på per capitanivå överskrider gränserna för växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel samt påverkan på biologisk mångfald. Det visar forskare vid SLU och Stockholm Resilience Centre i en studie.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability, har forskarna utgått från de planetära gränserna för livsmedelssystemet som har uppskattats på global nivå i den så kallade EAT-Lancet-rapporten (Willett, Rockström et al. 2019).

Gränserna speglar det maximala taket globalt för utsläpp och resursanvändning från livsmedelssystemet vad gäller växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel, vattenanvändning samt påverkan på den biologiska mångfalden från användning av jordbruksmark. I studien har gränserna från EAT-Lancet-rapporten skalats ned till per capitanivå för världens befolkning och man har sedan undersökt hur miljöpåverkan från den svenska direktkonsumtionen av mat per person och år förhåller sig till dem.

– Den svenska kostens miljöpåverkan ligger över gränserna för alla undersökta miljöaspekter utom vattenanvändning, säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU, som är huvudförfattare till studien.

– För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla, fortsätter hon.

Med den metodik som forskarna utgått från fann man att störst påverkan på den biologiska mångfalden orsakas av den livsmedelsproduktion som både tar mycket jordbruksmark i anspråk, och som sker på platser med hög artrikedom.

– Det lammkött som vi konsumerar i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland leder till en hög risk för att arter utrotas, enligt den metodik som vi utgått från, säger Emma Moberg.

I jämförelse visade det sig att det nötkött som konsumeras i Sverige, trots sin höga användning av jordbruksmark, leder till betydligt lägre påverkan på den biologiska mångfalden. Detta eftersom majoriteten av produktionen sker i områden i Sverige och norra Europa med relativt låg artrikedom.

– Hade produktionen däremot skett i till exempel Brasilien hade utslaget blivit betydligt högre, påpekar Emma Moberg.

Störst utslag för växthusgasutsläpp, markanvändning och kvävetillförsel totalt sett hade konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Per kilo livsmedel visade sig dock en mängd växtbaserade produkter också ge utslag, genom hög markanvändning men framför allt genom hög påverkan på den biologiska mångfalden.

– Vi vet sedan tidigare att konsumtionen av kött och mejeriprodukter behöver begränsas för att nå klimat- och miljömål. Men vi behöver också se över vår konsumtion av en del vegetabiliska produkter som kan orsaka stor miljöpåverkan, till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter, säger Emma Moberg.

Länk till den vetenskapliga artikeln här