Afrikansk svinpest väntas slå nya rekord

I skuggan av covid-19-pandemin väntas 2020 bli ett rekordår för antalet nya fall av den fruktade afrikanska svinpesten. Det skriver två europeiska tidskrifter.

Det är brittiska The Guardian och franska Vétitude.fr som riktar ljuset mot ASP, afrikansk svinpest. Covid-19-pandemin har effektivt tagit allt fokus under 2020, inte minst från forskare inom veterinär- och humanmedicin. Under tiden har ASP kunnat breda ut sig geografiskt, vilket gör att bedömare tror att antalet fall i år vida kan komma att överträffa 2019. Samtidigt har covid-19 gjort att verksamhet som skulle kunna minska smittspridningen har bromsats. Det som krävs för att kontrollera ASP är biosäkerhetsmässiga åtgärder, intensivt forskningsarbete för att få fram ett vaccin och transparens vad gäller omfattningen av nya utbrott.

– ASF-viruset är mycket starkare än sars-cov-2, som orsakar covid-19. Det kan överleva i naturen eller i processat kött i veckor och månader, säger Dirk Pfeiffer, professor i veterinärvetenskap vid City University i Hong Kong och ledande expert på ASP till the Guardian.

ASP-viruset är dessutom betydligt farligare än sars-cov-2 eftersom det dödar nästan 100 procent av de djur som angrips, och föranleder preventiv slakt av miljoner grisar varje år.

Det virus som orsakar afrikansk svinpest dök upp för första gången vid förra sekelskiftet. Det spred sig i stora delar av länderna söder om Sahara, och sedan till vissa delar av Europa, Sydamerika och den karibiska övärlden. Utbrotten kunde till viss del kontrolleras under 1990-talet, men på senare år har svinpesten tagit ny fart och spritts till Östeuropa, Ryssland och Asien. Det finns beräkningar som visar att omkring 200 miljoner grisar som antingen var sjuka eller riskerade att sprida smitta slaktades i Kina förra året.

Under 2019 blev sjukdomen endemisk i länder som Vietnam, Kambodja, Sydafrika och Belgien. I år har den nått tättbefolkade områden som norra Indien och Nigeria.

Den ekonomiska skadan är enorm, och den stora farhågan är nu att den ska nå Nordamerika och få fäste i USA och hittills förskonade delar av Europa – som Danmark, där det bor 6 miljoner människor och dubbelt så många grisar.

Vad kan då göras? Många experter oroar sig över att utbredningen har gått för långt för att sjukdomen ska kunna stoppas. Hoppet står till ett vaccin, men trots intensiv forskning har framgångarna hittills varit små. Då och då publiceras hoppfulla forskarrön. För närvarande riktas ljuset till exempel mot Pirbright Institute i Storbritannien, där forskare har lyckats utveckla ett nytt vaccin som i studier har immuniserat 100 procent av alla svin som först fått en dödlig dos av det afrikanska svinpestviruset. Immuniseringen har skett trots att djuren redan hunnit visa vissa kliniska tecken på sjukdomen.

Vaccinet i fråga är vektorbaserat, vilket innebär att det förs in med hjälp av en vektor, ett harmlöst virus, som levererar åtta utvalda gener från virusgenomet. Väl inne i cellen producerar generna virala proteiner som utlöser grisens immunförsvar mot infektionen.

Men det är flera år kvar innan forskningen kan leda till ett kommersiellt vaccin, och under tiden är det hårt smittskydds- och smittspårningsarbete som gäller. I vissa länder försvåras detta arbete av det finns en vildsvinspopulation att ta hänsyn till. Sverige är exempel på ett sådant land. Därför krävs ett tätt samarbete mellan veterinärer och skogs- och naturvårdande myndigheter.

Text Ingrid Kindahl