Demens hos hundar kan vara svår att upptäcka. Nu visar forskningen att det är vanligare än man tror, särskilt hos hundar över tio år.

Kognitiv dysfunktion hos hund liknar Alzheimers sjukdom hos människor. Det är en progressiv hjärnsjukdom som ger beteendemässiga, kognitiva och andra förändringar. Det ses vanligtvis hos hundar över åtta år, men kan förekomma redan från sex år. Ofta avfärdar djurägare beteendeförändringar som kan tyda på demens, varför mörkertalet troligen är stort.

Det kan vara svårt att diagnostisera demens. Det finns inget test för det, och äldre hundar har ofta även andra hälsoproblem som kan komplicera diagnosen.

Ett tecken på att hunden har demens är att den går vilse i sin egen trädgård eller fastna bakom möbler eller i hörn av rummet, eftersom den glömmer att den kan gå baklänges. Eller den försöker putta upp en dörr på gångjärnssidan. Hundens interaktion med människor och andra husdjur kan förändras. Den kanske söker mindre eller mer tillgivenhet från sina ägare än tidigare, eller blir grinig mot andra djur i hemmet. Den kan till och med glömma ansikten den har känt hela livet. Ytterligare tecken är att hunden sover mer på dagen och är vaken mer på natten. Den kan gnälla eller skälla, till synes utan orsak. Även om den tillfälligtvis går att lugna, återupptar den beteendet ganska snabbt. Hunden kanske inte klarar av att bli lämnad ensam längre, följer ägaren från rum till rum eller blir lätt skrämd av saker som aldrig har stört den tidigare.

Det finns läkemedel som kan hjälpa till att lindra symtomen, förbättra livskvaliteten och göra det lite lättare att ta hand om hunden, men det pågår amerikansk forskning om icke-drogbehandlingar, bland annat träning, som kan minska risken för att sjukdomen uppstår. Forskarna samlade in data från mer än 15 000 hundar som en del av Dog Aging Project. Hundägare ombads att besvara två enkäter, den ena med frågor om hundarnas hälsotillstånd och fysiska aktivitet. Med hjälp av den andra enkäten bedömdes hundarnas kognitiva funktion.

Cirka 1,4 procent av hundarna ansågs ha kognitiv dysfunktion. Efter tio års ålder ökade risken att utveckla demens med mer än 50 procent för varje extra levnadsår. Mindre aktiva hundar hade nästan 6,5 gånger större risk att få demens än hundar som var mycket aktiva.

Men resultatet är inte entydigt. Även om detta kan tyda på att regelbunden motion skyddar hundar mot demens, kan dementa hundar kan vara mindre benägna att träna. Samtidigt är det klarlagt att att träning kan minska risken för demens hos människor, varför man vågar dra slutsatsen att det även gäller hundar.

Källa: Phys.org