När kalvar utfodras med mjölk från antibiotikabehandlade kor leder till fler resistenta tarmbakterier hos kalvarna. Det visar en avhandling av Anna Duse, SVA och SLU. Avhandlingen visar också att vissa resistenta bakterier inte bara sprids inom, utan också mellan besättningar, möjligen genom förflyttning av djur.

Kolibakterier i tarmkanalen hos unga kalvar i mjölkbesättningar är ofta resistenta mot antibiotika. Bakterierna orsakar sällan sjukdom men kalvarna blir en reservoar för resistensanlag och resistenta bakterier som kan spridas till andra djur, till människor och i miljön. Detta leder till en ökad förekomst av resistens. Varför kalvar har så många resistenta kolibakterier i tarmarna samt hur bakterierna sprids har studerats i en avhandling av Anna Duse. Hon disputerar fredagen den 22 maj.

Anna Duse studerade bland annat resistens hos kolibakterier från 729 kalvar i 243 svenska mjölkkobesättningar. Viss typ av resistens hittades hos nästan alla kalvar, medan andra typer var mindre vanliga.

– Kalvens ålder har en avgörande roll. Med ökande ålder byts resistenta tarmbakterier successivt ut mot känsliga bakterier. Detta tyder på att tarmkanalen är mer mottaglig för resistenta bakterier hos unga kalvar än hos äldre. Det skulle kunna bero på att äldre, till skillnad från unga kalvar, har ett mer utvecklat immunförsvar och en redan etablerad och därmed ”skyddande” tarmflora, säger Anna Duse.

När kalvar eller kor behandlas med bredspektrum-antibiotika leder till att kalvarna får fler resistenta kolibakterier i tarmkanalen. Det ger samma effekt att utfordra kalvar med mjölk från antibiotikabehandlade kor. Utfodring med råmjölk från sintidsbehandlade kor påverkade däremot inte andelen resistenta bakterier. En enkätstudie bland 457 mjölkbönder visade att sådan råmjölk, eller mjölk, åtminstone ibland ges till kalvar av 89 procent, respektive 79 procent, av de tillfrågade bönderna.

Av speciellt intresse var resistens mot kinolonantibiotika, som är viktiga vid behandling av flera typer av infektioner hos människor. På gårdar där kalvarna bar på många kinolonresistenta bakterier i tarmen hittades sådana bakterier också i kalvarnas närmaste miljö, speciellt i foder-, vatten- och mjölktråg, samt i kalvningsboxen. Däremot var de resistenta bakterierna lika vanliga i miljön hos de äldre nötkreaturen, oberoende av hur vanliga de var hos kalvarna. Faktorer som dålig hygien i stallmiljön, att låta kor kalva i grupp samt att köpa in djur från andra gårdar, eller dela djurtransport med andra gårdar, ledde till att det fanns fler kinolonresistenta bakterier på gården.

– Vi tittade även på släktskap mellan bakterier från olika miljöer och olika gårdar. Resultatet tyder på att resistenta bakterier sprids både inom och mellan besättningar, säger Anna Duse. En möjlig ”smittväg” är inköp av nötkreatur från andra gårdar.

Källa: SVA Foto: Mikael Propst, SVA