Rätt teknik kan leda till att mindre antibiotika behöver användas för att förbättra kvaliteten i fryst hingstsperma. Det visar en avhandling som presenteras av Ziyad Al-Kass vid SLU den 12 april .

Artificiell insemination hos hästar utförs oftast med kyld snarare än fryst sperma. För att uppnå goda resultat krävs god spermiekvalitet, det vill säga spermier med hög livskraft, normal morfologi och mitokondriell aktivitet samt med en intakt akrosom. Dessutom bör provet vara fritt från patogena och icke-patogena bakterier.

Förorening av sperma med bakterier gör att tiden då spermierna är livskraftiga förkortas, vilket minskar befruktningsgraden och kan leda till infektioner i stona efter insemination. Därför tillsätts antibiotika i spädningsvätskorna. Men denna användning av antibiotika kan leda till utveckling av antibiotikaresistens.

I kommersiella stuterier används kyld hingstsperma för insemination, mestadels 24 till 36 timmar efter att sperman samlats upp. Oanvända spermadoser kasseras. Därför skulle det vara till stor nytta för hästaveln att kunna förlänga hållbarheten hos kylkonserverade sperma. Det skulle bidra till maximerad användning av tillgängligt material utan lägre dräktighetsresultat.

Olika metoder används för att identifiera bakterier, var och en med sina för- och nackdelar. Många kräver att bakterierna odlas först, vilket är tidskrävande och kanske inte lyckas för alla bakterier. Alltså finns det skillnader i resultat för olika identifieringsmetoder för bakterier. Möjligheten att korrekt identifiera bakterier är särskilt viktig när det är frågan om potentiellt patogena bakterier.

Bakterier i sperma utgör en stor utmaning. Det är viktigt för hälsan att förhindra tillväxten av dessa bakterier, särskilt dem som kan vara patogena för både människa och djur. Bakterietillväxten kontrolleras med hjälp av antibiotika. En metod att avlägsna bakterier genom att fysiskt separera dem från spermier i sperman är kolloidcentrifugering, särskilt så kallad single layer–centrifugering, MSLC. Denna metod har också använts för att välja de mest robusta spermierna från ejakulatet och för att förbättra överlevnad efter frysning.

Fördelarna med att använda denna teknik skulle vara möjligheten att välja robusta spermier som förblir funktionella under en längre tid kombinerat med en potentiell minskning av användningen av antibiotika. Detta skulle i sin tur ha fördelar för hälsan i människo- och djurpopulationer genom att bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att minska användning av antibiotika, samt bidra till en förståelse för de faktorer som påverkar bakterier i hingstsperma.

Källa: SLU Foto: SLU

Länk till avhandlingen här