S. suis vanligt hos svenska grisar, penicillinresistens förekommer

S. suis vanligt hos svenska grisar, penicillinresistens förekommer

Streptococcus suis är vanligt hos svenska grisar, även varianter som sannolikt kan orsaka sjukdom hos människa. Penicillinresistenta S. suis-bakterier har för första gången identifierats i Sverige, liksom nya gener som förmodat är kopplade till sjukdom, vilket är viktigt för framtida studier. Det framgår av veterinären Anna Werinders doktorsavhandling.

Streptococcus (S.) suis är ett av de viktigaste bakteriella smittämnena inom grisproduktionen världen över. Människor kan i ovanliga fall också smittas, framför allt via hudsår och otillagad mat. Friska grisar bär bakterierna i sina halsmandlar, men bakterierna kan också ta sig in i blodet och orsaka exempelvis hjärnhinneinflammation, hjärtklaffs­infektion, ledinfektion och blodförgiftning.

Betydelsen av S. suis har ökat i Sverige under senare år. Syftet med avhandlingen var därför att öka kunskapen om bakteriernas förekomst och egenskaper hos svenska grisar.

Prover togs från friska grisar, från obducerade grisar som led av hjärnhinneinflammation, hjärtklaffsinfektion, eller blodförgiftning, samt från vildsvin. S. suis hittades hos 95 procent av grisarna, och isolerades även från vildsvin. Uppgifter gällande skötselrutiner, produktionsdata och miljöparametrar samlades in och analyserades, men inga riskfaktorer kunde kopplas till sjukdomen. En vanlig metod för artbestämning av bakterier, MALDI-TOF masspektrometri, utvärderades som diagnostisk metod för S. suis.

Slutsatsen var att resultaten behöver bekräftas av flera olika metoder, eftersom närbesläktade bakterier felaktigt kan identifieras som S. suis. Bakteriernas antibiotikakänslighet testades också, och förekomst av penicillin­resistens identifierades för första gången i Sverige. S suis är en bakterieart som består av många varianter, så kallade serotyper, vars förmåga att orsaka sjukdom varierar. Det är därför viktigt att hitta metoder för att kunna skilja bakterier med hög förmåga att orsaka sjukdom från bakterier med låg, eller ingen, sådan förmåga. Hela bakteriernas arvsmassa analyserades för att kunna studera bakteriernas populations­struktur. Isolat från friska och sjuka grisar uppvisade genetiska skillnader, och flera nya gener kopplade till sjukdomsframkallande förmåga identifierades.

Anna Werinder presenterade sin avhandling den 9 december. Länk till avhandlingen här

Källa: SLU. Bilden: Streptokockbakterier på agarplatta, foto Anna Werinder