Arbetet med att skydda svenska livsmedel landade i en rekordnota för salmonellasmittade gårdar med fjäderfä och nötdjur under förra året. Agria uppmanar nu fler lantbrukare att ansluta till ett smittskyddsprogram. Det skriver Agria i ett pressmeddelande.

Försäkringsersättningarna från Agria Djurförsäkring steg med hela 91 procent jämfört med 2021. Smittspridningen beror främst på att stora grupper av djur lever tillsammans samtidigt som ett varmare och fuktigare klimat är gynnsamt för mikroorganismer. För att bromsa utvecklingen uppmanas nu fler lantbrukare att ansluta till ett smittskyddsprogram.

– Vi trodde att rekordet sattes 2021, men det visade sig fel. Nu ser vi att kostnaden för försäkringsersättning till smittade gårdar med fjäderfä och nötdjur ökade till historiskt höga nivåer under förra året. Det är en oroväckande utveckling, säger Rasmus Troedson, lantbruksexpert på Agria Djurförsäkring.

Andelen drabbade gårdar med fjäderfä står för hälften av den rekordhöga ersättningen, med nötdjur för drygt 41 procent. Samtidigt minskade salmonelladrabbade gårdar med svin med 76 procent. Den som har en försäkring för fjäderfä, nöt och svin ersätts med cirka 30-37 procent av kostnaden från Agria, medan Jordbruksverket täcker upp med resterande belopp för gårdar med nöt och svin.

– Trots höga summor är det ett fåtal gårdar som drabbas. Sanering och, i värsta fall, avlivning av smittade djur handlar om ersättningsbelopp i mångmiljonklassen. I slutändan handlar det mycket stora förluster för gården och den enskilda lantbrukaren, försäkringsbolag och skattebetalarna, säger Rasmus Troedson.

Salmonellasmittan kan föras in i stallarna via djurinköp, vilda djur, fåglar samt djurskötande personal som varit utomlands. Då gäller det att snabbt sätta stopp, men ett problem är att djuren inte visar något sjukdomssymtom när de drabbats av smittan. Dagens stora besättningar med hundratals djur i kombination med ett varmare och fuktigare klimat skapar förutsättningar för att fler mikroorganismer överlever och etablerar sig. Men det finns möjlighet att bromsa smittspridningen.

– Om fler gårdar tog regelbundna prover skulle smittspridningen kunna hindras i ett tidigare stadium. Salmonellabakterien får snabbt fäste i stallarna, exempelvis i foder, gödselrännor och annan inredning. I vissa fall är det omöjligt att sanera, utan rivning av hela anläggningen är det enda alternativet att bli av med bakterien, säger Håkan Landin, lantbruksveterinär på Agria Djurförsäkring.

I dagsläget upptäcks de flesta fall av salmonella i samband med slakt eller vid sjukdom hos människor, i stället för vid regelbundna kontroller av djuren. Genom att gå med i ett smittskyddsprogram upptäcks smittorna tidigare och risken för spridning kan förebyggas.

– Vi rekommenderar alla lantbrukare att gå med i något av de smittprogram som finns för att få ett strukturerat och regelbundet kunskapsstöd med att stärka smittskyddet, säger Håkan Landin.

Varje gård bör också se över storleken på de besättningarna som lever tillsammans, säkra genomtänka skötselrutiner och öka medvetenhet hos personal och olika typer av besökare.

– Både hygien och smittskydd måste vara på en avsevärt högre nivå när besättningarna växer i storlek. Antalet möjliga smittkontakter på gårdar med 60 kor jämfört om det är 600 kor ökar mer än hundrafalt, säger Håkan Landin.

Agrias statistik om salmonella 2022:

• Försäkringsersättningarna till salmonellasmittade gårdar med fjäderfä ökade med 125 procent
• Försäkringsersättningarna till salmonellasmittade gårdar med nöt ökade med 62 procent
• Totalt ökade skadekostnaderna för salmonella med 91 procent
• Skadekostnaderna för salmonellasmittade gårdar med gris minskade med 76 procent

Enligt Jordbruksverket ersattes salmonellasmittade gårdar med skattemedel om drygt 45 miljoner kronor under 2022.

Exempel på smittskyddsprogram är Smittsäkrad Besättning Nöt och Gris hos Växa Sverige respektive Gård och Djurhälsan.

Källa: Agria