Det viktiga jordbruksstödet behöver förbättras
Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras. Foto: Adobe Stock

Det viktiga jordbruksstödet behöver förbättras

En ny studie av EU:s gemensamma jordbrukspolitik visar att gällande skogsbygder kan politiken förbättras. En omfördelning av pengar mellan de olika jordbruksstöden skulle kunna ge mer sammanhängande stöd med bättre...

Fullsatt på Ceva derma day i Göteborg
Årets upplaga av Ceva derma day i Göteborg blev snabbt fullbokat. På bilden Sue Paterson, internationellt erkänd dermatolog.

Fullsatt på Ceva derma day i Göteborg

Fjärde upplagan av Ceva derma day har fokus på katt och det blev fort fullbokat. Huvudtalare för dagen var den internationellt erkända dermatologen Dr Sue Paterson, som bland annat pratade...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => 
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 23405
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2024-10-04 08:30:33
                    [post_date_gmt] => 2024-10-04 06:30:33
                    [post_content] => 

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård. Där föreslås lagändringar som syftar till att bidra till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur.

– Nu tar vi nästa steg i den här processen. Lagrådsremissen är ett steg på vägen. Övriga bedömningar kopplade till förslagen som lämnas i betänkandet kommer att hanteras i kommande proposition. Regeringen har också tillsatt en bokstavsutredning för att titta på frågan om hur de privata aktörerna kan få en större roll när det gäller jourberedskap för veterinärer, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Djurvårdare blir självständigare

Regeringen föreslår ändringar i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som innebär att verksamhetstillsyn införs och att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande så att de kan utföra vissa uppgifter självständigt och stå under tillsyn. Regeringen föreslår också att skyddade titlar, som till exempel tandläkare eller psykolog, inom djurens hälso- och sjukvård endast får användas av de som har rätt att använda de titlarna inom humanvården.

Lättare för inflyttade veterinärer från tredje land

Titeln hovslagare ska endast få användas av godkända hovslagare. Regeringen föreslår även en förordningsändring som innebär att veterinärer med examen från tredje land ska kunna få svensk veterinärlegitimation efter att ha uppvisat kunskaper och färdigheter som motsvarar de svenska kraven.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 september 2025, med undantag för behörighetsregleringen för djurvårdare som föreslås träda i kraft 1 september 2030.

Källa: Regeringskansliet [post_title] => Beslut om lagrådsremissen: Bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => beslut-om-lagradsremissen-battre-forutsattningar-for-djurens-halso-och-sjukvard [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-03 21:25:45 [post_modified_gmt] => 2024-10-03 19:25:45 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23405 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [1] => WP_Post Object ( [ID] => 23388 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-03 11:53:22 [post_date_gmt] => 2024-10-03 09:53:22 [post_content] =>

Jämförelsetjänsten Tryggt har gått igenom premierna och statistik på djurförsäkringar i Sverige under de senaste fem åren. Undersökningen visar att premieinkomsterna för djurförsäkringar har ökat med 50 procent på fem år.

Enligt Tryggts databas tillsammans med siffror från Svensk Försäkring har premieinkomsterna för djurförsäkringar ökat med 50 procent från 2018 till 2023. Försäkringsbolagens totala premieinkomst var 4 miljarder år 2018, och 6 miljarder år 2023.

Ökningen varierar, med den högsta ökning under pandemiåren 2020 och 2021 - där ökningen var 11 procent, respektive 13 procent.

Tryggs analys av prisökningen

– Undersökningen visar att 60 procent av veterinärbranschen har köpts upp av riskkapitalbolag, som i sin tur har drivit upp priserna på vården för djur. Detta leder till ökade kostnader för försäkringsbolagen, vilket i sin tur gör att priserna på försäkringar också går upp, säger Tryggts grundare, Alvin Scherdin.

Stor prisskillnad

Trygg tar kattförsäkringar som exempel, där deras databas visar att premien för exakt samma försäkringsbelopp kan skilja sig med upp till 76 procent. Nedan är en tabell baserat på databasens siffror:

Veterinärvårdsbelopp

Försäkringsbolag

Premie

60 000kr/år

Lassie

241 kr/mån

60 000kr/år

Petson

203 kr/mån

60 000kr/år

Hedvig

359 kr/mån

Ovanstående tabell visar genomsnittliga priser baserade på alla kattraser.

Klassfråga med husdjur

– Om det inte blir billigare att försäkra sina djur, kommer det i framtiden inte vara lika populärt med husdjur. Det blir istället en klassfråga och medelsvensson kommer inte ha råd med de dyra försäkringarna, skenande veterinärvårdspriserna och dessutom ha pengar över för underhållet, säger Alvin Scherdin, och lägger till att utvecklingen är helt oacceptabel och han önskar att fler engagerade sig.

Källa: Tryggt

[post_title] => Ny granskning - premiepriserna har gått upp 50 procent på fem år [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-granskning-premiepriserna-har-gatt-upp-50-procent-pa-fem-ar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-03 11:53:22 [post_modified_gmt] => 2024-10-03 09:53:22 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23388 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [2] => WP_Post Object ( [ID] => 23394 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-03 09:27:34 [post_date_gmt] => 2024-10-03 07:27:34 [post_content] =>

KGK samarbetar nu med Mimsafe, som är verksam inom säkra transportlösningar för husdjur. Genom detta samarbete utvidgar KGK sitt produktsortiment inom produkter som gör resan säker för både husdjur och människor, så som Mimsafes krocktestade hundburar.

Mimsafe har över 30 års erfarenhet av att utveckla säkerhetslösningar för fordonsindustrin. Deras produkter är utformade för att skydda både djur och människor vid en kollision och bygger på hundratals krocktester och nära samarbete med de stora biltillverkarna. Att transportera husdjur i en krocktestad bur ger inte bara ett säkert och tryggt utrymme för djuret utan minskar även risken för skador på övriga passagerare vid en olycka.

Ett nytt kapitel i trygg transport

Att inkludera transportlösningar för husdjur är ett led i att möta efterfrågan på trygga och säkra resor, oavsett passagerare, för KGK.

– Vi är mycket glada över att nu kunna erbjuda Mimsafes produkter till våra kunder. Deras fokus på kvalité och säkerhet harmoniserar väl med våra värderingar på KGK. Genom detta partnerskap kan vi fortsätta leverera produkter som inte bara uppfyller utan överträffar våra kunders förväntningar, säger Peter Klingsell, Produktchef på KGK.

[post_title] => KGK i samarbete med Mimsafe [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kgk-i-samarbete-med-mimsafe [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-03 09:27:34 [post_modified_gmt] => 2024-10-03 07:27:34 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23394 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 23384 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-02 13:39:32 [post_date_gmt] => 2024-10-02 11:39:32 [post_content] =>

Arken Zoo och Vetathome inleder nu ett samarbete där de tillsammans kommer erbjuda högkvalitativ djursjukvård i anslutning till Arken Zoos butiker samt genom veterinära hembesök. Detta initiativ är utformat för att förbättra tillgängligheten till djursjukvård i Sverige och skapa en mer integrerad serviceupplevelse för djurägare - meddelar de båda företagen.

– Detta samarbete gör det möjligt för oss att erbjuda en komplett och högkvalitativ djursjukvård som är lättillgänglig för våra kunder, säger Daniel Pettersson, Country Manager för Arken Zoo. Tillsammans med Vetathome kan vi ge djurägare i Sverige den bästa möjliga servicen.

Vård i hemmet och på plats

Samarbetet innebär att särskilda poliklinikrum (hubbar) kommer att etableras i utvalda Arken Zoo-butiker. Dessa poliklinikrum fungerar som utgångspunkt för både butiksmottagningar och ambulerande veterinärtjänster somVetathome tillhandahåller. Genom dessa hubbar kan kunder få tillgång till veterinärvård på plats i butiken, men även boka ambulerande besök, där vård kan utföras i djurens hemmiljö.Vetathome kommer att ansvara för bemanningen och driften av dessa mottagningar.

– Att samarbeta med Arken Zoo ger oss en fantastisk möjlighet att nå ut till fler djurägare och samtidigt expandera vår verksamhet, säger Robert Hållstrand, grundare och sedan den 1 juli 2024 även ny vd för Vetathome. Vi ser fram emot att erbjuda vår uppskattade vård i både butiks- och hembesöksformat.

Till en början kommer samarbetet att lanseras i Sveriges storstäder, så som Stockholm, Göteborg, Uppsala och Malmö. Den gemensamma ambitionen och målet är sedan att det ska spridas nationellt till andra utvalda Arken Zoo-butiker i Sverige.

Läs mer: Nytt djursjukhus invigt på Östermalm i Stockholm

Läs mer: Arken Zoo öppnar sin tionde veterinärklinik [post_title] => Arken Zoo och Vetathome inleder samarbete [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => arken-zoo-och-vetathome-inleder-samarbete [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-02 13:39:32 [post_modified_gmt] => 2024-10-02 11:39:32 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23384 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 23377 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-02 11:45:42 [post_date_gmt] => 2024-10-02 09:45:42 [post_content] => En ny kartläggning, som bland andra World Animal Protection står bakom,  visar en oroväckande trend i sociala medier: att djur medvetet placeras i farliga och skrämmande situationer för att sedan ”räddas”. Syftet är att få många visningar och tjäna pengar på djurens lidande.

– Filmerna är gjorda för att efterlikna riktiga räddningsaktioner med djur i fara. Det innebär tyvärr att filmskaparna ofta placerar, filmar och sedan visar djur i livshotande situationer. De kan begravas levande eller med nöd och näppe lyckas fly från ett rovdjur. I vissa fall misstänker veterinärer att djuren kan ha drogats för att förstärka den dramatiska effekten. Det är också mycket alarmerande att hotade djurarter används, som exempelvis långsvansade makaker som ofta exploateras i sociala medier på plågsamma sätt.

Över tusen videor

Rapporten Spot the Scam: Unmasking Fake Animal Rescues har gjorts av The Social Media Animal Cruelty Coalition, SMACC. Det är ett samarbete mellan World Animal Protection och 25 andra organisationer för att stoppa djurutnyttjande i sociala medier.

Under sex veckor registrerade SMACC-undersökningen över tusen videor med iscensatta räddningar i stora sociala medier. Totalt har de här klippen över en halv miljard visningar. Lite drygt hälften av filmerna fanns på Metas plattformar Facebook och Instagram. Youtube och Tiktok stod för nästan en fjärdedel vardera.

De vanligaste djuren i klippen är katter, hundar, apor ormar och sköldpaddor. Uppmaningar att ge penninggåvor fanns i drygt en femtedel av innehållet –antingen direkt i inlägget eller på filmskaparens konto.

Uppmanar plattformar att använde experter

Rapporten visar att trots att de stora sociala medieplattformarna har policyer mot djurutnyttjande, är deras arbete långt ifrån tillräckligt. SMACC uppmanar dem därför att använda experter och veterinärer för att bli mer effektiva. Det krävs tydligare riktlinjer för att identifiera olämpliga klipp och plocka bort dem så fort som möjligt.

– Vi måste samarbeta för att stoppa den här skrämmande trenden. Sociala medier har huvudansvaret för att ta tag i det hänsynslösa utnyttjandet av djur för likes och ekonomisk vinning. Men besökare på de olika plattformarna måste också ta ansvar för djurens lidande. Titta inte på filmer med fejkade räddningar. Anmäl dem i stället som olämpliga, så att de som är ansvariga för sociala medier lättare kan stoppa visningarna, säger Sandra Jönsson.

Varningssignaler

Hur kan du då som användare av sociala medier veta om en räddning är fejkad eller riktig? Här är varningssignaler att leta efter:

Källa: World Animal Protection [post_title] => Ny trend - fejka djurräddningar i sociala medier [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-trend-fejka-djurraddningar-i-sociala-medier [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-02 11:45:42 [post_modified_gmt] => 2024-10-02 09:45:42 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23377 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 23372 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-01 13:56:35 [post_date_gmt] => 2024-10-01 11:56:35 [post_content] =>

När årskörningen i Kokontrollen är klar visar den en medelavkastning på 11 224 kg ECM (energikorrigerad mjölk, alltså hänsyn tagen till innehåll av fett och protein) och därmed är årsresultatet från Kokontrollen det högsta någonsin. Och högst medelavkastning finns i besättningar inom Växa. Störst ökning jämfört med föregående år finns inom Skånesemin.

Medelkoantalet i landets besättningar ökar från fjolårets 102 till årets 104 kor. Koantalet och antal besättningar i Kokontrollen har minskat något, minus 3,5 procent respektive minus 5,4 procent. Det län som hade högst avkastning var Halland tätt följt av Gotland och Kalmar med 11 730, 11 583 respektive 11 534 kg ECM.

Både torka och regn utmanade

— Det var ett utmanande år när det gäller växtodlingen 2023, inte bara i Halland utan i stora delar av landet med både torka och mycket regn, men lantbrukarna i området höll ihop det och lyckades trots detta få till en bra produktion, säger Ann-Theres Persson, produktionsrådgivare i Falkenberg. Hallänningarna har ett brinnande intresse för kor och de har verkligen gjort det bästa av förutsättningarna!

— Hela året har vi haft på en avkastning i linje med Kokontrollåret 2022/2023 och att det landade strax över förra årets nivå är jätteroligt, säger Jessica Kinnander, avdelningschef Kokontrollen. För oss i Växa är det extra positivt att kunna konstatera att gårdar anslutna till vår Kokontroll har högst avkastning i landet. Vi vet att det har ett ekonomiskt värde för mjölkföretagarna genom att de har en högre mjölkavkastning än andra producenter.

Andel SRB och Holstein minskar något

SRB och Holstein har minskat i andelar i rasfördelningen även detta kontrollår. Holsteinkorna är fortfarande flest men andelen minskar något, till 58,9 procent. SRB minskar till 29,2 procent. Både Holsteinkornas och SRB-korna ökar årsavkastningen till 11 734 kg ECM respektive 10 445 kg ECM. Korsningsdjur, ProCROSS, har ökat till hela 10,6 procent med en årsavkastning på 10 849 kg ECM.

Källa: Växa [post_title] => Kokontrollen slår nya rekord [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => kokontrollen-slar-nya-rekord [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-01 13:56:35 [post_modified_gmt] => 2024-10-01 11:56:35 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23372 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 23368 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-01 09:27:51 [post_date_gmt] => 2024-10-01 07:27:51 [post_content] =>

Det stora forskningspriset veterinärmedicin har instiftats av Agria och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans. Det kommer delas ut till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden gällande hund, katt, smådjur, häst eller lantbruksdjur. Prissumman på en miljon kronor finansieras av Agria. Det blir ett av de största forskningspriserna inom området.

Priset kommer att delas ut för första gången i november 2025, som en del av firandet av 250-årsjubileet för svensk veterinärmedicin. Stora forskningspriset i veterinärmedicin ska spegla erkännande av betydelsefulla framsteg inom veterinärmedicinsk forskning i Norden och ska inspirera till fortsatt vetenskaplig utveckling och innovation inom området. Det blir det ett av de största forskningspriserna inom veterinärmedicin i världen.

Har en nyckelroll

– Jag är väldigt glad och stolt, det här priset är en fantastisk milstolpe för den veterinärmedicinska forskningen! Veterinärmedicin har en nyckelroll för både djurens och människors hälsa, och med instiftandet av det Stora forskningspriset i veterinärmedicin vill vi visa på hur viktig den här forskningen är för hela samhället, säger Rauni Niskanen, dekan vid SLU.

Till enskild forskare eller forskargrupp

Priset kan tilldelas en enskild forskare eller en forskargrupp, och vinnarna utses av en priskommitté bestående av en ordförande och ledamöter utsedda av lärosäten i Norden som bedriver veterinärmedicinsk forskning och utbildning. Utöver SLU är det Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Helsingfors universitet och Københavns Universitet.

- Sedan 1938, i 86 år, har Agria bidragit till forskning om djurens hälsa. Vi vill genom detta pris synliggöra och uppmärksamma den viktiga veterinärmedicinska forskningen som leder till en bättre djurvälfärd, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef på Agria.

Nominering till Stora forskningspriset i veterinärmedicin

Nomineringsprocessen för 2025 års pris öppnar i november i år. Vem som helst kan nominera men varje nominering ska valideras. Efter att nomineringsperioden ansvarar den utsedda priskommittén för beslutsprocessen. Mottagare av priset beslutas årligen i augusti av rektor vid SLU efter förslag av utsedd priskommitté. Nomineringsprocessen för 2025 års pris startar i november.

[post_title] => Nytt pris för veterinärmedicinsk forskning i Norden - en miljon svenska kronor i prissumma [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => nytt-pris-for-veterinarmedicinsk-forskning-i-norden-en-miljon-svenska-kronor-i-prissumma [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-01 09:27:51 [post_modified_gmt] => 2024-10-01 07:27:51 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23368 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 23359 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-30 11:00:12 [post_date_gmt] => 2024-09-30 09:00:12 [post_content] =>

Vad gör hästsporten för att säkra hästarnas välfärd vid träning och tävling? Vad säger forskningen om hur vi ska hålla våra sällskapsdjur? Och vilket djurskydd kan vi och bör vi ha för alla våra djur om krisen eller kriget kommer? Detta är några av frågorna som tas upp på den djurskyddskonferens som Jordbruksverket och SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd bjuder in till den 19 november.

Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd arrangerar varje år en djurskyddskonferens som tar upp och belyser aktuella djurskyddsfrågor.

- Från rådet kommer vi bland annat presentera vad forskningen säger om hur vi ska hålla våra sällskapsdjur. Detta är ett arbete vi slutfört under året och är en viktig grund för myndigheterna att basera sina regler på säger Lotta Berg, ordförande i SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.

Ny forskning

I år kommer konferensen att handla om djurskyddet för hästar och sällskapsdjur samt djurskyddet vid kris och krig. Det kommer vara information om och presentationer kring vad som händer i aktuella frågor samt presenteras ny forskning på området. Under dagen kommer forskare och representanter från myndigheter och branschorganisationer att tala.

- Hästens välfärd vid träning och tävling är ett ämne som diskuterats mycket under det gångna året och som väckt starka känslor. Vi får höra mer om vad sporten och forskarna gör för att stärka och säkra djurskyddet vid träning och tävling. Vi tar också upp djurskyddet vid kris eller krig eftersom det är något som oroar många säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Konferensen tar plats på Ultuna i Uppsala, det går att delta digitalt och den spelas även in.

Källa: Jordbruksverket

Läs mer hos Jordbruksverket klicka här:Läs mer hos Jordbruksverket klicka här: [post_title] => Djurskyddskonferensen 2024 [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => djurskyddskonferensen-2024 [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-30 09:09:08 [post_modified_gmt] => 2024-09-30 07:09:08 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23359 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 23355 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-30 08:00:47 [post_date_gmt] => 2024-09-30 06:00:47 [post_content] =>

Forskningsrådet Formas ger  SustAinimal medel för att arbeta med de livsmedelsproducerande djurens roll i ett hållbart livsmedelssystem i ytterligare fyra år till. I SustAinimal 1.0 blev det fokus på idisslare, i SustAinimal 2.0 kommer gris och fågel ha en tydlig plats.

SustAinimal 2.0 kommer att fokusera på lösningar som levererar livsmedel, ekosystemtjänster och naturvärden, har lågt negativt avtryck på klimat och miljö och som ger möjlighet att driva lönsamma företag i olika delar av livsmedelssystemet.

– Jag är så stolt och glad över att vi får fortsatt förtroende, både från Formas och de partners som också bidrar med finansiering till SustAinimal. Från Formas får SustAinimal nästan 40 miljoner för åren 2025-2028, till det kommer drygt 16 miljoner i medfinansiering från våra partners. Det är en mycket omfattande insats från dem! Säger Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare, centrumledare för SustAinimal.

Djuren bidrar på många sätt

Vi kommer utveckla förståelsen för och kunskapen kring vilken roll djur ska ha i framtida svenska livsmedelssystem.

Lantbruksdjuren bidrar med näringstäta livsmedel som är omtyckta både för sin smak och sitt näringsvärde. Djuren gör livsmedelsråvaror av växter och växtdelar som människor inte kan eller vill äta. Dessutom bidrar djur med gödsel till växtodling och med ekosystemtjänster som biologisk mångfald och attraktiva landskap. Vallgröda i växtföljden ger foder till djur och minskar behovet av kemiska insatsvaror i odling av andra grödor samt förbättrar jordens bördighet, bland annat genom att binda kol.

– Det är oerhört värdefullt att vi får fortsätta arbetet inom SustAinimal. Många har bidragit för att göra det möjligt och jag är ödmjuk och väldigt peppad inför uppgiften att leda centrumbildningen i fyra år till. Nu kommer vi bredda aktiviteterna till fler djurslag, fler aktörer och fler personer. Vi kommer utveckla förståelsen för och kunskapen kring vilken roll djur ska ha i framtida svenska livsmedelssystem. En fråga som är väldigt aktuell just nu är djurens behov av bete, SustAinimal vänder lite på den frågan och studerar markens och grödornas behov av betande djur, fortsätter Sigrid

Arena för samtal

Djurhållningen inom lantbruket har också negativ inverkan på miljö och klimat och det finns oro för djurens välfärd. Forskare och näringsliv har i många år fokuserat på att minska djurhållningens negativa inverkan. Modeller för att skatta effekter av djurhållning utvecklas och förbättras kontinuerligt men det råder brist på studier som genom faktiska mätningar bekräftar att modellerna stämmer och det är en stor utmaning att väga samman för- och nackdelar. Dessutom skiljer förutsättningar mellan olika delar av Sverige och det är sannolikt att djurens roll i framtida livsmedelssystem också varierar mellan regioner. I SustAinimal 2.0 växlas arbetet med att förstå och beskriva djurens roll i framtida livsmedelssystem upp genom att använda det nya modelleringsverktyget Cibus mod. Målsättningen är att sammanföra många olika kompetenser och vara en arena för samtal om komplicerade frågor kring djurens roll.

– Arbetet inom SustAinimal är stimulerande och vi hanterar väldigt viktiga frågor. Fortsatt finansiering ger oss möjlighet att väva ihop nätverket ännu bättre, föra olika vetenskaper, metodiker och aktörer närmre varandra för ett bättre helhetsperspektiv på djurs roll i framtida svenska livsmedelssystem. Nya partners är Arla, Martin&Servera, Svensk Fågel och Svenska Ägg. Nytt är också att vi kompletterar de regionala noderna i norr, väst och syd med en Nod Öst med centrum hos Vreta Kluster. Där kommer vi också snabbt att komma igång med aktiviteter på gris och fågel, avslutar Sigrid.

Partners:

Samtliga partners i SustAinimal 2.0 är Sveriges lantbruksuniversitet, Rise, Vreta Kluster, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Linköpings Universitet, Högskolan i Dalarna, Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund, Norrmejerier, KLS, Agroväst, Växa Sverige, Gård & Djurhälsan, Naturbeteskött i Sverige, Svenska Vallföreningen, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Arla Foods samt Martin&Servera.

Källa: SLU [post_title] => Förlängt stöd till SustAinimal från Formas [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => forlangt-stod-till-sustainimal-fran-formas [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-27 15:07:06 [post_modified_gmt] => 2024-09-27 13:07:06 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23355 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 23351 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-09-27 14:00:30 [post_date_gmt] => 2024-09-27 12:00:30 [post_content] =>

Arbetet mot rabies pågår varje dag runt om i världen och på Världsrabiesdagen den 28 september uppmärksammas detta. Årets tema fokuserar på att bryta barriärer som förhindrar effektiv bekämpning av rabies – både geografiska och socioekonomiska.

Rabies orsakas av ett virus som kan smitta både människor och djur. Uppskattningsvis dör nästan 60 000 människor årligen i sjukdomen, framför allt i Afrika och Asien. Hundar är den viktigaste reservoaren för rabies, och majoriteten av alla människor smittas genom bett från en infekterad hund.

Vaccination är A och O

Rabies går att förebygga genom vaccination, och det mest effektiva sättet att förebygga smittspridning och dödsfall är att vaccinera hundar i högriskområden. Korrekt vaccination av hundar ger ett mycket gott skydd mot infektion och smittöverföring.

Att öka kunskapen om smittan hos människor i riskområden är en annan viktig del i att förebygga rabies. Information om hur viruset sprids och hundars beteende och kroppsspråk är betydelsefullt för att minska risken att bli hundbiten. Likaså är kunskap om vad man ska göra om man trots allt blir biten väldigt viktigt, då snabbt agerande kan vara livsavgörande.

Rabiesfria sedan 1886

Sverige har varit fritt från klassisk rabies hos djur sedan år 1886 och det är mycket viktigt att vi fortsätter att vara det. Införsel av hundar från områden där rabies förekommer ses som den största risken för att smittan skulle föras in i Sverige. För att hindra det finns särskilda införselregler, bland annat gällande vaccination av hund, katt och iller, som ska resa in i Sverige. Det finns dock flera studier som visar att en del hundar från riskområden som har vaccinationsdokumentation ändå har bristande skydd mot rabies, vilket kan bero på att vaccinationen inte har utförts korrekt.

Ett gemensamt mål om att eliminera dödsfall orsakade av rabies till år 2030 har satts av följande organisationer: Världshälsoorganisationen (WHO), Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Global alliance for rabies control (GARC).

Källa: SVA där du kan läsa mer om arbetet genom att klicka här: [post_title] => Arbetet mot rabies kräver fortsatt fokus [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => arbetet-mot-rabies-kraver-fortsatt-fokus [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-09-27 14:00:30 [post_modified_gmt] => 2024-09-27 12:00:30 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23351 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 23405 [post_author] => 21 [post_date] => 2024-10-04 08:30:33 [post_date_gmt] => 2024-10-04 06:30:33 [post_content] =>

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård. Där föreslås lagändringar som syftar till att bidra till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur.

– Nu tar vi nästa steg i den här processen. Lagrådsremissen är ett steg på vägen. Övriga bedömningar kopplade till förslagen som lämnas i betänkandet kommer att hanteras i kommande proposition. Regeringen har också tillsatt en bokstavsutredning för att titta på frågan om hur de privata aktörerna kan få en större roll när det gäller jourberedskap för veterinärer, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Djurvårdare blir självständigare

Regeringen föreslår ändringar i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som innebär att verksamhetstillsyn införs och att djurvårdare ska kunna ansöka om godkännande så att de kan utföra vissa uppgifter självständigt och stå under tillsyn. Regeringen föreslår också att skyddade titlar, som till exempel tandläkare eller psykolog, inom djurens hälso- och sjukvård endast får användas av de som har rätt att använda de titlarna inom humanvården.

Lättare för inflyttade veterinärer från tredje land

Titeln hovslagare ska endast få användas av godkända hovslagare. Regeringen föreslår även en förordningsändring som innebär att veterinärer med examen från tredje land ska kunna få svensk veterinärlegitimation efter att ha uppvisat kunskaper och färdigheter som motsvarar de svenska kraven.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 september 2025, med undantag för behörighetsregleringen för djurvårdare som föreslås träda i kraft 1 september 2030.

Källa: Regeringskansliet [post_title] => Beslut om lagrådsremissen: Bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => beslut-om-lagradsremissen-battre-forutsattningar-for-djurens-halso-och-sjukvard [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2024-10-03 21:25:45 [post_modified_gmt] => 2024-10-03 19:25:45 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23405 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3216 [max_num_pages] => 322 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) )
Beslut om lagrådsremissen: Bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård Landsbygdsministern Peter Kullgren. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Beslut om lagrådsremissen: Bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård. Där föreslås lagändringar som syftar till att bidra till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för...

Ny granskning – premiepriserna har gått upp 50 procent på fem år Trygg har undersökt hur priser på djurförsäkringar förändrats de senaste fem åren. Foto: Genre

Ny granskning – premiepriserna har gått upp 50 procent på fem år

Jämförelsetjänsten Tryggt har gått igenom premierna och statistik på djurförsäkringar i Sverige under de senaste fem åren. Undersökningen visar att premieinkomsterna för djurförsäkringar har ökat med 50 procent på fem...

KGK i samarbete med Mimsafe KGK och Mimsafe i nytt samarbete med krocktestade hundburar. Foto: KGB

KGK i samarbete med Mimsafe

KGK samarbetar nu med Mimsafe, som är verksam inom säkra transportlösningar för husdjur. Genom detta samarbete utvidgar KGK sitt produktsortiment inom produkter som gör resan säker för både husdjur och...

Arken Zoo och Vetathome inleder samarbete Arken Zoo och Vetathome i nytt samarbete. Foto: Arken Zoo

Arken Zoo och Vetathome inleder samarbete

Arken Zoo och Vetathome inleder nu ett samarbete där de tillsammans kommer erbjuda högkvalitativ djursjukvård i anslutning till Arken Zoos butiker samt genom veterinära hembesök. Detta initiativ är utformat för...

Ny trend – fejka djurräddningar i sociala medier Nu varnar World Animal Protection för fejkade djurräddningar i sociala medier Foto: SMACC

Ny trend – fejka djurräddningar i sociala medier

En ny kartläggning, som bland andra World Animal Protection står bakom,  visar en oroväckande trend i sociala medier: att djur medvetet placeras i farliga och skrämmande situationer för att sedan...

Kokontrollen slår nya rekord Med medelavkastningen 11 224 kg ECM är årsresultatet från Kokontrollen det högsta någonsin. Foto: Adobe Stock

Kokontrollen slår nya rekord

När årskörningen i Kokontrollen är klar visar den en medelavkastning på 11 224 kg ECM (energikorrigerad mjölk, alltså hänsyn tagen till innehåll av fett och protein) och därmed är årsresultatet...

Nytt pris för veterinärmedicinsk forskning i Norden – en miljon svenska kronor i prissumma Nytt pris till veterinärmedicinsk forskning med en miljon i prissumma. Foto: Adobe stock

Nytt pris för veterinärmedicinsk forskning i Norden – en miljon svenska kronor i prissumma

Det stora forskningspriset veterinärmedicin har instiftats av Agria och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans. Det kommer delas ut till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden gällande hund,...

Djurskyddskonferensen 2024 Årets Djurskyddskonferens tar upp sportens arbete med hästvälfärd, djurskydd vid kris eller krig och ny forskning om att hålla sällskapsdjur. Foto: Adobe Stock

Djurskyddskonferensen 2024

Vad gör hästsporten för att säkra hästarnas välfärd vid träning och tävling? Vad säger forskningen om hur vi ska hålla våra sällskapsdjur? Och vilket djurskydd kan vi och bör vi...

Förlängt stöd till SustAinimal från Formas Forskningsrådet Formas ger SustAinimal medel i ytterligare fyra år till. Foto: Adobe Stock

Förlängt stöd till SustAinimal från Formas

Forskningsrådet Formas ger  SustAinimal medel för att arbeta med de livsmedelsproducerande djurens roll i ett hållbart livsmedelssystem i ytterligare fyra år till. I SustAinimal 1.0 blev det fokus på idisslare,...

Arbetet mot rabies kräver fortsatt fokus Den 28 september är det Världsrabiesdagen - årets tema fokuserar på att bryta barriärer som förhindrar effektiv bekämpning av rabies. Foto: Genrebild

Arbetet mot rabies kräver fortsatt fokus

Arbetet mot rabies pågår varje dag runt om i världen och på Världsrabiesdagen den 28 september uppmärksammas detta. Årets tema fokuserar på att bryta barriärer som förhindrar effektiv bekämpning av...