WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 23897
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-09 17:09:30
[post_date_gmt] => 2024-12-09 16:09:30
[post_content] => Agria i Storbritannien sluter ett white label-partnerskap med den brittiska storbanken Lloyds. Partnerskapet ger Agria möjlighet att exponera sitt försäkringserbjudande till 22 miljoner bankkunder varav hälften är djurägare. Det nya samarbetet är en del i Agria internationella expansionsstrategi och en ny väg att skapa tillväxt.
– White label-partnerskapet med Lloyds är en fantastisk möjlighet för vår brittiska verksamhet att introducera Agrias engagemang i djurvälfärd till en större målgrupp och därmed skapa tillväxt genom att erbjuda trygghet till ännu fler djur och djurägare, säger David Haak, vd i Agria.
Redan etablerade i Storbritannien
Partnerskapet med Lloyds öppnar dörrar till ökad tillväxttakt genom att Agria får tillgång till den befintliga kundbasen 22 miljoner kunder varav 11,5 miljoner är djurägare och potentiella kunder till Agria.
Agrias verksamhet i Storbritannien etablerades år 2009 och har i dag cirka fyra procent av marknaden för djurförsäkringar av hund, katt, smådjur och häst.
Källa: Agria
[post_title] => Agria i nytt samarbete med brittisk storbank
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agria-i-nytt-samarbete-med-brittisk-storbank
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-09 17:09:30
[post_modified_gmt] => 2024-12-09 16:09:30
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23897
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 23891
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-09 10:47:41
[post_date_gmt] => 2024-12-09 09:47:41
[post_content] => Den 9–10 december hålls EU:s gemensamma jordbruks- och fiskerådsmöte i Bryssel - Sveriges jordbruksminister Peter Kullengren är på plats för att delta i diskussioner om bland annat skydd av djur under transport.
På rådsmötet väntas ministrarna besluta om fiskemöjligheter för 2025 i Atlanten och Nordsjön samt i Medelhavet och Svarta havet, det skriver Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i ett pressmeddelande.
Gemensam jordbrukspolitik
På jordbrukssidan kommer ministrarna att diskutera framtida möjligheter för bioekonomin. De kommer också att lyfta slutsatserna om en gemensam jordbrukspolitik efter 2027, givet att den nya kommissionären för jordbruk och livsmedel, Christophe Hansen, deltar på sitt första rådsmöte.
Får information om djurskydd under transport
Utöver det kommer rådet få information om förslag om skydd av djur under transport, förslag om växtföröknings- och skogsodlingsmaterial samt förslag om en ram för skogsövervakning. Regeringen har även tagit initiativ till en övrig fråga om djurvälfärd. Syftet med denna är bland annat att understryka vikten av att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning leder till en högre djurvälfärd, beaktar behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen.
Källa: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
[post_title] => Kullengren deltar i jordbruks- och fiskerådesmöte i Bryssel
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => kullengren-deltar-i-jordbruks-och-fiskeradesmote-i-bryssel
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-09 10:47:41
[post_modified_gmt] => 2024-12-09 09:47:41
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23891
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 23886
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-06 13:30:34
[post_date_gmt] => 2024-12-06 12:30:34
[post_content] => Forskare har gjort ett genombrott i jakten på orsaken till hästsjukdomen grässjuka. En ny studie pekar ut ett neurotoxin, liknande de som finns i ormgift, men producerat av mikrober på betesmark, som den troliga boven bakom sjukdomen. Upptäckten öppnar för nya behandlingsmetoder och förbättrad diagnostik.
Grässjuka, som först rapporterades i Skottland 1907, är en dödlig nervsjukdom som drabbar cirka en procent av hästar på högriskbeten. Sjukdomen orsakar förlamning av mag-tarmkanalen, muskelsvaghet och svårigheter att svälja. För den akuta formen av grässjuka finns ingen effektiv behandling, vilket innebär att drabbade hästar ofta måste avlivas inom ett till två dygn.
– Grässjuka är en av de mest förödande sjukdomarna som en häst kan drabbas av,” säger James Risk, chef för Glasgow Equine Practice. Det slår till utan förvarning och lämnar både veterinärer och hästägare maktlösa.
Neurotoxin från mikrober identifierat
Studien, ledd av forskare från Dick Vet Equine Hospital vid University of Edinburgh, Newcastle University, Istituto Zooprofilattico Sperimentale delle Venezie och University of Padova, visar att hästar som drabbats av grässjuka har tydliga avvikelser i de neuromuskulära kopplingarna, där nerver och muskler kommunicerar. Avvikelserna pekar på ett specifikt neurotoxin, fosfolipas A2, som tros produceras av mikrober på betesmarker i kallt och torrt väder.
– Att identifiera en sannolik orsak till grässjuka är ett betydande genombrott, säger professor Bruce McGorum vid Dick Vet Equine Hospital. Vi hoppas att upptäckten leder till nya behandlingsmetoder och förbättrad diagnostik för detta förödande tillstånd.
Koppling till ormgift och andra djursjukdomar
Neurotoxiska fosfolipas A2-enzymer förekommer även i ormgift, vilket förklarar de många likheterna mellan symtomen vid grässjuka och ormbett. Även om ormar inte är orsaken till sjukdomen hoppas forskarna kunna använda läkemedel som utvecklas för att behandla människor förlamade av ormgift för att hjälpa hästar med grässjuka att återhämta sig.
Det är också sannolikt att samma neurotoxin orsakar liknande sjukdomar hos andra djur, inklusive katter, hundar och får. Upptäckten utmanar tidigare teorier som kopplat grässjuka till botulism.
Framtidens behandlingar
Forskning pågår för att fastställa exakt vilken mikrob som producerar toxinet, och resultaten ger hopp om att kunna utveckla nya behandlingar.
– Efter år av osäkerhet och brist på framsteg är detta en fantastisk upptäckt, säger Kirsty Miller, som förlorade sin häst i grässjuka. Det ger hopp om en framtid där fler hästar kan räddas.
Mer information om studien och sjukdomen finns att läsa på Moredun Foundation Equine Grass Sickness Fund: grasssickness.org.uk.
Källa: BEVA
[post_title] => Forskningsgenombrott: Sannolik orsak till hästsjukdomen grässjuka identifierad
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => forskningsgenombrott-sannolik-orsak-till-hastsjukdomen-grassjuka-identifierad
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-06 13:30:34
[post_modified_gmt] => 2024-12-06 12:30:34
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23886
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 23882
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-06 10:14:52
[post_date_gmt] => 2024-12-06 09:14:52
[post_content] => Pengarna kan användas till att stödja vidareutbildning av ledarhundar och deras förare i föreningens regi till exempel i form av kurser, lokala aktiviteter och digitala event. Medlen kan även användas till påverkans- och informationsarbete för att motverka diskriminering av ledarhundsförare, enligt beslut från SKKs Centralstyrelse.
– Genom att stötta Sveriges Ledarhundsförares verksamhet tycker vi att vi har hittat ett bra sätt att efterleva testamentgivarens intention. Ledarhundarna gör ett oerhört viktigt jobb för att underlätta för sina brukare och vi vill självfallet vara med och stötta en organisation som arbetar mot diskriminering av ledarhundar och deras förare, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
SKK har ingen ledarhundsverksamhet varken inom moderorganisationen eller i special- eller verksamhetsklubbarna. Tilldelning av ledarhundar hanteras i dag helt av Myndigheten för delaktighet. Därför beslutade Centralstyrelsen att undersöka möjligheten att överföra pengarna till en organisation med verksamhet relaterad till ledarhundar, för att leva upp till testamentsgivarens önskemål.
Igång sedan 1977
Föreningen Sveriges Ledarhundsförare är en ideell rikstäckande brukarförening som sedan 1977 förutom vidareutbildning och aktiviteter för medlemmar även driver frågor kring diskriminering av ledarhundsförare och att öka tillgängligheten till olika platser. Föreningen kommer att lämna årliga rapporter om hur pengarna har använts.
– Den här donationen kommer att göra stor skillnad och ger oss många nya, viktiga möjligheter till högkvalitativ vidareutbildning av våra hundar och av oss, säger Susanne Nordell, ordförande för Sveriges Ledarhundsförare.
Källa: SKK
[post_title] => SKK donerar över halv miljon till ledarhundsverksamhet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => skk-donerar-over-halv-miljon-till-ledarhundsverksamhet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-06 10:14:52
[post_modified_gmt] => 2024-12-06 09:14:52
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23882
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 23873
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-05 13:28:47
[post_date_gmt] => 2024-12-05 12:28:47
[post_content] => Regeringen beslutar att myndigheterna får möjlighet att besluta om insatser mot plattmasken Obama nungara, som är en ny invasiv främmande art som har hittats i Sverige. Om arten sprids och etablerar sig i naturen riskerar det att slå hårt mot många inhemska arter och ekosystem.
Plattmasken är ett rovdjur och om den sprids och etablerar sig i Sverige kan det innebära allvarliga konsekvenser. Detta kan påverka nedbrytningsprocesser i marken vilket i sin tur leder till sämre förutsättningar för lantbruket och trädgårdsodlingen.
De första fynden av plattmasken gjordes enligt länsstyrelsen i Skåne den 7 november. Naturvårdsverket inkom den 21 november med en hemställan till regeringen med förslag om nödåtgärder.
Föreslagen till EU:S gemensamma förteckning över invasiva främmande arter
Regeringsbeslutet innebär i korthet att det blir otillåtet att hålla eller föda upp arten, även om det sker i sluten förvaring, att använda eller utbyta arten, och att släppa ut den i miljön.
Plattmasken Obama nungara har sin hemvist i södra Sydamerika och den har etablerat sig i flera länder inom EU. De fynd som påträffats i Sverige har gjorts på några plantskolor i Skåne och i en stadsplantering i Malmö. I alla fallen så kan fynden härledas till växtmaterial som importerats från en plantskola i Tyskland.
Arten är föreslagen att tas med på EU:s gemensamma förteckning över invasiva främmande arter. Eftersom den inte redan finns med på förteckningen så gäller inte bestämmelserna i EU:s förordning över invasiva främmande arter och det har därför inte varit möjligt för våra myndigheter att besluta om bekämpningsinsatser mot arten. Med dagens regeringsbeslut kan sådana insatser utföras.
Förordningsändringarna träder i kraft 7 januari 2025.
Källa: Regeringskansliet
[post_title] => Nödåtgärder mot ny invasiv främmande art - beslut från regeringen
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => nodatgarder-mot-ny-invasiv-frammande-art-beslut-fran-regeringen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-05 13:28:47
[post_modified_gmt] => 2024-12-05 12:28:47
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23873
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 23869
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-05 09:34:37
[post_date_gmt] => 2024-12-05 08:34:37
[post_content] => Svenska Kennelklubben (SKK) och Cavaliersällskapet får den stöttning som har önskats av The Royal Kennel Club för det pågående inkorsningsprojektet för att stärka hälsan inom hundrasen cavalier king charles spaniel.
Efter en noggrann granskning av projektplanen gjord av den brittiska kennelklubbens experter inom genetik och hälsoscreening samt av klubbens styrelse, skriver The Royal Kennel Club att de önskar SKK och Cavaliersällskapet lycka till med projektet. Den brittiska kennelklubben skriver även att klubben generellt är för initiativ som förbättrar hälsan hos rashundar.
Cavaliersällskapet, som är en specialklubb (hundrasklubb) inom SKK, fick sitt inkorsningsprojekt godkänt av SKKs styrelse i juni 2023. SKK valde att tillskriva sin brittiska motsvarighet av artighetsskäl för att undersöka klubbens inställning.
– Det är naturligtvis oerhört glädjande att vi som kennelklubbar har en samsyn när det gäller vikten av hundars goda hälsa. SKK-organisationen har sedan ett år tillbaka antagit en programförklaring som sätter hälsan i främsta rummet i allt vi gör. Cavaliersällskapets projekt är ett ypperligt exempel på det, säger Britt-Marie Dornell, ordförande i Svenska Kennelklubben.
Samarbetar med SLU
Inkorsningsprojektet syftar till att komma till rätta med två sjukdomar, hjärtsjukdomen myxomatous mitral valve disease och den neurologiska sjukdomen syringomyeli. I maj i år ingicks även ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet kring genetisk variation som syftar till att identifiera sjukdomsorsakande gener. De första föräldrahundarna och valparna som fötts i projektet har redan lämnat blod för att forskarna ska kunna kartlägga deras arvsmassa. Hittills har nio kullar fötts inom projektet.
– Jag är väldigt glad över det här beskedet. Hela projektet är ett exempel på hur lättarbetad en fråga blir när alla samarbetar. Det är ett frivilligt projekt men engagemanget bland våra uppfödare är stort och vi har jobbat tillsammans. Genom klubbens samarbete med SKK och SLU har också frågan hela tiden kunnat drivas framåt, säger Kari Sundqvist, ordförande i Cavaliersällskapet.
Källa: SKK
[post_title] => The Royal Kennel Club stöttar Cavalierprojektet
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => the-royal-kennel-club-stottar-cavalierprojektet
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-05 09:34:37
[post_modified_gmt] => 2024-12-05 08:34:37
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23869
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 23865
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-04 08:50:16
[post_date_gmt] => 2024-12-04 07:50:16
[post_content] => Att använda ny teknik för att underlätta vardagslivet på olika sätt gör nästa alla svenskar, utom en grupp som är särskilt svårflirtade. Hela 60 procent av hund- och kattägarna säger nej tack till lösningar som kan göra hund- eller kattlivet enklare som exempelvis gps-tracker, husdjurskamera, elektronisk katt- och hundlucka, det visar en undersökning från Agria.
– Att bejaka ny teknik kan göra livet lättare för djurägare, så varför inte prova de hjälpmedel som finns på marknaden, säger Patrik Olsson, chef för Agria i Sverige.
En något högre prislapp kan vara en orsak till djurägares teknikmotståndet, men precis som annan hushållsteknik så lönar det sig oftast i längden att hitta smarta vardagslösningar.
Vanligast är gps-tracker
Allra vanligaste teknikprylen bland hundägare är en gps-tracker, som nio procent av hundägarna och sex procent av kattägarna använder. En obekräftad misstanke är att majoriteten av hundägarna använder den till sin hund under jakt. En liten grupp har också installerat en husdjurskamera för att hålla kolla vad hunden eller katten gör själv hemma.
– En husdjurskamera kan vara en extra trygghet om husdjuret är dräktigt eller inte mår helt okej, men också om den har ett någon typ av beteende som man vill visa för experthjälp, säger Patrik Olsson.
Utöver gps-tracker och husdjurskamera råder det snudd på teknofobi bland djurägare. Varför välja bort en självrengörande kattlåda? Endast en procent av husdjurägarna i undersökningen tycker att det är en riktigt bra idé som de har anammat, medan ett par procent har installerat en elektronisk husdjurslucka på ytterdörren.
Fakta: Undersökningen besvarades av 800 hund- och kattägare och genomfördes av undersökningsföretaget Xtreme på uppdrag av Agria.
Källa: Agria
[post_title] => Ny teknik? Nej tack, säger de flesta husdjursägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-teknik-nej-tack-sager-de-flesta-husdjursagare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-03 18:23:18
[post_modified_gmt] => 2024-12-03 17:23:18
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23865
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 23858
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-03 12:09:43
[post_date_gmt] => 2024-12-03 11:09:43
[post_content] => Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad, men det finns åtgärder som kan förbättra situationen. Det visar Kristina Holmström i en ny doktorsavhandling från SLU. Genom att anpassa produktionsmetoder till gårdens unika förutsättningar kan lönsamheten öka, även om det inte finns en universallösning.
– Alla lantbruk är olika, och därför har jag studerat olika lösningar i olika produktionsgrenar, säger Holmström, industridoktorand vid SLU och Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Viktiga faktorer för bättre lönsamhet
Hennes forskning visar att större betesmarker, effektivare arbete och rätt djurkategorier är viktiga faktorer för att förbättra lönsamheten. Att restaurera skogsmark till betesmark kan också ge ekonomiska fördelar genom ökade stöd och ersättningar.
Dessutom kan valet av gräsarter i vinterfodret påverka kostnadseffektiviteten. Exempelvis är timotejensilage ofta mest lönsamt för mjölkkor, medan fiberrikt ensilage med rörflen kan gynna dikor.
Sammantaget pekar avhandlingen på möjligheterna att stärka svensk nötköttsproduktion, vilket är avgörande för både självförsörjning och bevarandet av biologisk mångfald.
Källa: SLU
[post_title] => Så går det att tjäna pengar i svensk nötköttsproduktion
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sa-gar-det-att-tjana-pengar-i-svensk-notkottsproduktion
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-03 12:09:43
[post_modified_gmt] => 2024-12-03 11:09:43
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23858
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 23854
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-03 08:50:39
[post_date_gmt] => 2024-12-03 07:50:39
[post_content] => En ny broschyr från SLU och SVA ska hjälpa svenska lantbrukare att bättre förbereda sig för kriser som extremväder, elavbrott och krig. Broschyren, “Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretagare”, är det första praktiska verktyget i sitt slag och innehåller checklistor och konkreta råd för att hantera olika krissituationer på gårdsnivå.
– Att livsmedelsproduktionen fungerar är helt centralt för att Sverige ska stå starkt i en kris. Om den kollapsar så riskerar vi i värsta fall svält, säger Hugo Malm, som undervisar i krisberedskap på Holma folkhögskola och är en av författarna till Om krisen eller kriget kommer - till Sveriges lantbruksföretagare.
Extremväder väntas bli vanligare i klimatförändringarnas spår och risken för väpnade konflikter har ökat.
– Sådana här händelser kan slå hårt mot livsmedelsproduktionen och det är allvarligt eftersom säker tillgång till mat är fullkomligt nödvändigt för att samhället över huvud taget ska fungera. Det är också allvarligt eftersom lantbruket spelar en nyckelroll i vårt totalförsvar. En hungrig befolkning har mindre motståndskraft. Att hjälpa lantbruksföretagen att förbereda sig inför kriser är därför oerhört angeläget, säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU.
Förändrat världsläge
Under kalla kriget präglades svenskt lantbruk av fler men mindre företag, utspridda över landet. I dag ser situationen annorlunda ut: färre, större jordbruksföretag är koncentrerade till södra Sverige och ska försörja en betydligt större befolkning. De beredskapsstrategier som var aktuella i slutet av 1980-talet är därför till stor del inte längre relevanta.
- Att som enskild lantbrukare veta hur man ska förbereda sig för allt från skogsbränder till krig är otroligt svårt, säger Hugo Malm.
Det är mot denna bakgrund som broschyren har tagits fram. Den är utformad för att vara ett praktiskt verktyg direkt på gårdsnivå och innehåller bland annat checklistor med konkreta åtgärder samt förslag på hur olika krissituationer kan hanteras.
Riktar sig direkt till livsmedelsproducenter
– Broschyren riktar sig direkt till de som producerar våra livsmedel och är tänkt att kunna användas på gårdarna. I den finns exempelvis checklistor över möjliga förberedelser och förslag på insatser att göra ihop med grannarna. Det handlar om ett sätt att tänka, men även om praktisk handling, berättar Hugo Malm.
Broschyren har premiär online på SLUs och SVAs hemsidor den 21 november och delades ut på Jordbruksekonomisk konferens i Uppsala den 27 november.
- Att jobba tillsammans med broschyren har varit en stor tillgång. Framöver väntar mer specifika verktyg för krishantering från SVA, säger Sebastian Remvig, som är projektledare för broschyren.
Källa: SLU
[post_title] => Ny broschyr ska stärka lantbrukets krisberedskap
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => ny-broschyr-ska-starka-lantbrukets-krisberedskap
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-02 23:01:26
[post_modified_gmt] => 2024-12-02 22:01:26
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23854
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 23849
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-02 16:48:25
[post_date_gmt] => 2024-12-02 15:48:25
[post_content] => En ny undersökning från Origo Group och Magnusson Petfood visar att nästan varannan svensk hundägare tror att en svensk flagga på hundfoderförpackningen garanterar svenska råvaror och svensk tillverkning – något som inte stämmer. Samtidigt tycker sju av tio hundägare att svenska råvaror i hundmaten är viktigt.
Till skillnad från livsmedelsbranschen saknar djurfoderindustrin tydliga regler för märkning och ursprung. Detta gör att konsumenter riskerar att bli vilseledda, något som både Svenskmärkning och Svenska Djurskyddsföreningen ser som ett problem.
– Märkningen av djurfoder är ofta otydlig, vilket gör det svårt för konsumenter att navigera rätt. Även svensktillverkad hund- och kattmat innehåller ofta importerade råvaror. I Magnussons sortiment använder vi 100 procent svenska råvaror. Vi är ensamma i kategorin om att ha anslutit oss till ursprungsmärkningen Från Sverige, inte som ett marknadsföringsknep utan en garanti för svenskt ursprung, säger Jonas Magnusson, från Magnusson Petfood.
Vill se tydlig märkning för informerade val
Nära sju av tio svenska hundägare, 68 procent, anser att svenska råvaror är viktiga eller ganska viktiga vid valet av torrfoder. Enligt undersökningen råder det stor osäkerhet kring vad den svenska flaggan på förpackningen faktiskt står för.
– Om konsumenterna ska kunna göra medvetna val måste de veta varifrån råvarorna kommer och i vilket land fodret producerats, säger Linda Devine, sakkunnig på Svenska Djurskyddsföreningen.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av insikts- och undersökningsföretaget Origo Group på uppdrag av svenska djurfodertillverkaren Magnusson Petfood. Totalt deltog 546 svenska hundägare i åldern 18–70 år, både män och kvinnor, delaktiga i hushållets dagligvaruinköp. Studien utfördes online under oktober 2024.
[post_title] => Svenska flaggan vilseleder hundägare om fodrets ursprung
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => svenska-flaggan-vilseleder-hundagare-om-fodrets-ursprung
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-02 16:48:25
[post_modified_gmt] => 2024-12-02 15:48:25
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23849
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 23897
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-12-09 17:09:30
[post_date_gmt] => 2024-12-09 16:09:30
[post_content] => Agria i Storbritannien sluter ett white label-partnerskap med den brittiska storbanken Lloyds. Partnerskapet ger Agria möjlighet att exponera sitt försäkringserbjudande till 22 miljoner bankkunder varav hälften är djurägare. Det nya samarbetet är en del i Agria internationella expansionsstrategi och en ny väg att skapa tillväxt.
– White label-partnerskapet med Lloyds är en fantastisk möjlighet för vår brittiska verksamhet att introducera Agrias engagemang i djurvälfärd till en större målgrupp och därmed skapa tillväxt genom att erbjuda trygghet till ännu fler djur och djurägare, säger David Haak, vd i Agria.
Redan etablerade i Storbritannien
Partnerskapet med Lloyds öppnar dörrar till ökad tillväxttakt genom att Agria får tillgång till den befintliga kundbasen 22 miljoner kunder varav 11,5 miljoner är djurägare och potentiella kunder till Agria.
Agrias verksamhet i Storbritannien etablerades år 2009 och har i dag cirka fyra procent av marknaden för djurförsäkringar av hund, katt, smådjur och häst.
Källa: Agria
[post_title] => Agria i nytt samarbete med brittisk storbank
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agria-i-nytt-samarbete-med-brittisk-storbank
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-12-09 17:09:30
[post_modified_gmt] => 2024-12-09 16:09:30
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=23897
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3297
[max_num_pages] => 330
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
Agria i Storbritannien sluter ett white label-partnerskap med den brittiska storbanken Lloyd. Foto: Adobe Stock
Den 9–10 december deltar landsbygdsminister Peter Kullgren i jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel. Bild: Adobe Stock
Bilden visar en pony som lider av den kroniska (milda) formen av grässjuka. Hästen visar tecken på muskelförtvining, minskad bukvolym (“getingmidja”) på grund av nedsatt födointag, ett sömnigt utseende orsakat av ögonlocksförlamning och generell muskelsvaghet. Detta syns bland annat genom en typisk “elefant på en tunna”-ställning, där bakdelen vilar mot stallväggen, samt en låg huvud- och nackposition. Bild: Beva
SKK donerar över halv miljon till ledarhundsverksamhet. Foto: Adobe Stock
Regeringen beslutar om nödåtgärder mot en ny invasiv främmande plattmask. Bild: Skapad med hjälp av AI
Cavalierprojektet får önskad stöttning från The Royal Kennel Club. Foto: Adobe Stock
Husdjursägare är skeptiska till ny teknik till djuren - enligt ny undersökning. Foto: Adobe Stock
Husdjursagronom Kristina Holmström, institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, försvarar sin doktorsavhandling den 5 december 2024 vid SLU i Skara. Foto: Helena Falkman
Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig. Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU
Ny undersökning visar att märkning av hund- och kattmat behöver bli tydligare. Foto: Magnusson Petfood