Människor måste sluta använda tamiflu mot influensa, eftersom användningen snabbt orsakar resistens. Det sa professor Björn Olsen vid ett möte med SÄV, Sällskapet Äldre Veterinärer.

Björn Olsen är professor och överläkare i infektionssjukdomar. Han är också ornitolog och expert på fågelinfluensa, som han studerar vid sitt forskningscenter i Uppsala. På SÄV:s möte redde han ut begreppen vad gäller bland annat fågelinfluensa och tamiflu, ett läkemedel som för närvarande används mot influensa.

Tamiflu (egentligen oseltamivir) är omdiskuterat och kritiserat på grund av sin låga effekt. Möjligen kan det enligt Björn Olsen ha viss effekt på personer som varit utsatta för smitta, men ännu inte insjuknat i influensa. Det hindrar inte att det finns ett stort lager av tamiflu (som ligger på okänd ort) och att det fortfarande förskrivs. Vilket är förödande för influensabekämpningen i stort, eftersom det mycket snabbt skapar resistens när det slipper igenom reningsverken och når gräsänderna, en central djurart för alla typer av influensa.

– Vi borde sluta använda tamiflu, men så länge det finns kommer människor att ta det. Därför pågår ett utvecklingsarbete för att ozonifiera avloppsvattnet i reningsverket. Ozon är en syreradikal som bryter sönder tamiflu. Intresset för detta ökar och Stockholm Vatten har gjort vissa försök, sade Björn Olsen.

Han övergick sedan till att berätta om olika typer av influensa och vilka som är farliga för människan. Influensavirus kan delas in i två typer: högpatogena och lågpatogena. Överraskande nog är det de lågpatogena som orsakar mest problem. Anledningen är att de högpatogena snabbt dödar fåglar.

– Det ger tydliga signaler om var viruset finns. Då gäller det att ta död på hela flocken och utbrottet stoppas. Ingen överföring till människa sker, sade Björn Olsen.

Forskarnas uppgift är att försöka gissa vilket lågpatogent virus som kan komma att orsaka problem för människor i framtiden. En kandidat är H7N9 som cirkulerar på fågelmarknader i södra Kina just nu. Fåglar har ett viss skydd mot detta lågpatogena virus, och dör inte om de drabbas. Faran visar sig alltså inte förrän människor dör, vilket sker hos 50 procent av alla som insjuknar.

– Samtliga pandemier under 1900-talet samt den som inträffade 2009 har orsakats av lågpatogena virus. De överförs från djurart till djurart till människa och startar alltid bara med ett enda fall, sade Björn Olsen.

Normalt inträffar influensaperioder varje år där toppen nås kring nyår och dödsfallen inträffar bland äldre personer och/eller patienter som redan har någon sjukdom. Enligt Björn Olsen bör därför myndigheter vara uppmärksamma och ”dra i larmsnöret” när toppen nås vid någon annan tid på året och när yngre och friska personer dör.

– Fel tid och fel åldersgrupp är varningstecken. Så var det vid utbrottet av H1N1 2009 då toppen nåddes i Mexiko i mars. Myndigheterna reagerade inte förrän i juni, men då hade pandemin spritt sig till alla kontinenter utom Antarktis, sade Björn Olsen.