SVA deltar i ett svensk-kinesiskt forskningsprojekt, Impact, som ska undersöka förekomst och spridning av resistenta bakterier hos människor, djur och miljö i Kina. Även inställning och beteenden vid användning av antibiotika ska undersökas för att försöka påverka attityder. En viktig punkt är också att dela med sig av svenska erfarenheter, skriver SVA i ett pressmeddelande.

Forskaren Stefan Börjesson (bilden), projektansvarig för Impact vid SVA, ska inom kort resa till en provins längs östkusten i Kina för att vara med och analysera prover, som just nu samlas in. I området finns totalt omkring 100 miljoner invånare, varav tolv byar och totalt lite mer än 800 hushåll ingår i studierna.

– SVA ska stå för en veterinärmedicinsk vinkel inom projektet, och ett zoonotiskt perspektiv. Vad kan Sverige bidra med till Kina, till exempel inom djurhållningen? Men landet måste hitta sin egen väg. En bit som vi vill förmedla är att sammanföra folk från olika kunskapsmiljöer, universitet, myndigheter och miljösidan. Den här typen av samarbete gör projektet unikt i Kina, där man brukar jobba i ”stuprör”, säger Stefan Börjesson.

Prover samlas nu in från friska personer, grisar, dricksvatten, avlopp och mark i den aktuella regionen. Endast djurägare som driver sin verksamhet i liten hushållsskala, med nära kontakt mellan djur och människor, deltar i projektet. Antibiotika används till djur, både i foder och vid behandling av infektioner. Både antibiotika och antibiotikaresistenta bakterier från människor och djur släpps ut i miljön via avloppsvatten och gödsel. Det gör att resistenta bakterier och deras gener cirkulerar i miljön, och kan påverka människors och djurs hälsa.

Tidigare studier har visat att både förskrivningen av antibiotika och resistensen hos bakterier mot dessa läkemedel är mycket hög i Kina. Även förkylningar orsakade av virus behandlas ofta med antibiotika.

I Kina har antibiotikaresistens blivit ett allvarligt problem. Studier av bakterier som orsakar infektioner visar att över 50 procent av gula stafylokocker är av typen MRSA och över 50 procent av tarmbakterier bildar ESBL, det vill säga är multiresistenta och svårbehandlade bakterier. De få studier som gjorts på livsmedelsproducerande djur har visat på hög resistensförekomst, men med stora geografiska skillnader. Situationen i Kina är därför mycket allvarlig och insatser för att bryta utvecklingen är av högsta prioritet.

Impact inleddes förra året men går nu in i en intensivare, praktisk fas. Projektet planeras avslutas 2019.

Enligt Stefan Börjesson ska många frågor kring beteenden adresseras:

– Vi kommer att ta reda på hur man använder antibiotika till djuren och då utgå från böndernas uppfattning. Varifrån kommer antibiotikan och vilken typ använder man? Vilken roll spelar veterinären och priset?

Förutom studier av djur undersöks även humansidan och folkhälsan. Provtagning sker även på miljön. Utöver ett antal kinesiska universitet, sjukhus och myndigheter deltar Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Livsmedelsverket från Sverige. Folkhälsomyndigheten är också koordinator för projektet. Från SVA deltar, utöver Stefan Börjesson, även veterinär Christina Greko. Hon studerar både användning av och attityder till antibiotika.

Det yttersta syftet med projektet är att minska antibiotikaanvändningen både till människor och djur, förekomsten av resistens samt öka kunskapen om antibiotika i Kina, och därigenom minska risken för ytterligare spridning av resistenta bakterier.

Källa: SVA Foto Anna Duse/SVA