Stora brister i vägledningen om högdräktiga djur på slakterier

Stora brister i vägledningen om högdräktiga djur på slakterier

Jordbruksverkets vägledning om högdräktiga djur på slakterier har allvarliga brister. Det kom fram i ett mål som i dagarna avgjordes i Värmlands tingsrätt. En mycket lättad djurbonde frikändes helt. Jordbruksverket medger att det finns problem.

 

– Vi är medvetna om att det finns ny forskning som inte återspeglas i vår vägledning och vi ser behovet att den uppdateras, säger Maria Ekengard, enhetschef på Jordbruksverket.

Förra året gjorde officiella veterinärer, OV, 217 anmälningar till länsstyrelsen om högdräktiga och nyförlösta djur på slakterier. Det handlade främst om kor. Länsstyrelsens uppgift är bland annat att avgöra om en åtalsanmälan ska göras.

Både Livsmedelsverkets och Länsstyrelsens agerande i den typen av ärenden baseras på en vägledning från Jordbruksverket. Men vägledningen har enligt bedömare allvarliga brister.

Det kom alltså fram i det aktuella målet som handlade om en djurbonde som vid två tillfällen under förra året påstods ha levererat högdräktiga kor till slakt.

Åklagaren lyckades inte med underlaget från Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i förundersökningen visa att kalvarna som föll ut på slakteriet kom från högdräktiga kor.

Djurbonden är glad över utfallet men säger att han har upplevt ett stort obehag över att ha blivit misstänkt och åtalad för brott mot djurskyddslagen.

– Det har varit jobbigt. Det var inte roligt att ha detta över sig. Det har varit värre än covid-19, säger han.

Jordbruksverkets vägledning kritiserades hårt av Renée Båge, som är docent på SLU, i ett sakkunnigutlåtande till polisen.

”Enligt hennes mening är vägledningen från Jordbruksverket grov och trubbig och inte baserad på vetenskapliga validerade data. Det finns inte något sätt att faktiskt fastställa hur gammalt ett foster är eller hur långt gången en dräktig ko är. Det enda säkra sättet är att man har ett exakt datum för parningen eller inseminationen”, skriver domstolen.

Ulrika Rockström på rådgivningsföretaget Gård & Djurhälsan i Uppsala, en annan sakkunnig i målet, anser också att det vetenskapliga underlaget brister.

”Forskningen är bristfällig och det mesta är mycket gammalt”, skriver hon i ett mejl till VeterinärMagazinet.

Ulrika Rockström berättar att det i Danmark alltid utförs ett andra expertutlåtande i de fall då OV bedömer kalvfoster som fullgångna.

”Detta bör även vi i Sverige göra, för att säkerställa en fullgod rättssäkerhet som i längden är nödvändig för att bibehålla ett förtroende för våra myndigheter”, skriver hon.

Lena Pihlqvist på Åklagarkammaren i Karlstad var åklagare i målet. Hon ser problem att få fällande domar när underlaget från Livsmedelsverket och länsstyrelsen brister.

– Med tanke på vilka möjligheter det finns att göra bedömningar om hur långt gångna de här djuren är, så känns det i nuläget som svårt att få fram några fällande domar, säger hon.

Livsmedelsverket har alltså som rutin att lämna över ärenden om misstänkt högdräktiga djur till Länsstyrelsen. Men man gör i sådana fall ingen bedömning huruvida brott begåtts. Myndigheten kommer trots bristerna att fortsätta följa vägledningen.

– Vi följer den tills vi hör något annat från Jordbruksverket, säger Anna Lindgren, som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket.ivsmedelsverket som borde anmäla misstanke om brott.

– Men Livsmedelsverket gjorde inte det i det här fallet, säger Eva Jansson som är djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen Värmland.

På Jordbruksverket är man alltså medveten om att vägledningen inte ger ett fullgott stöd till OV.

– I något fall skulle det kunna vara så att OV skickar in information till Länsstyrelsen på grund av att vår vägledning inte riktigt är 100 procent. Men det är alltid upp till myndigheterna att avgöra om det finns tillräckligt för en åtalsanmälan eller inte. Det är ingenting som Jordbruksverket vägleder i de delarna, säger Maria Ekengard.

Kommer ni att tala om på er webbplats att det finns brister i er vägledning så att OV blir uppmärksammade på det?

– Jag tror att det är något som jag får ta med mig och överväga, säger Maria Ekengard.

Länk till den aktuella vägledningen från Jordbruksverket här

Text: Håkan Frisell

Bildtext: Maria Ekengard, enhetschef på Jordbruksverket. Foto: Carl Johansson, Jordbruksverket.