Så sprids zoonoser i Kambodja

Kristina Osbjer har i sitt doktorsarbete på SLU undersökt hur sjukdomar mellan djur och människa sprids på Kambodjas landsbygd. Ökad riskmedvetenhet och bättre sjukdomsövervakning visade sig vara faktorer som kan minska riskerna och förbättra levnadsvillkoren för landsbygdens befolkning.

Nya sjukdomar som sprids från djur till människa har ofta sitt ursprung i Sydostasien, där många människor lever väldigt nära sina husdjur. De flesta infektionssjukdomar hos människor är zoonoser. Varje år insjuknar runt en miljard människor i zoonoser, med miljontals dödsfall till följd.

Kambodja är ett av världens högriskområden för uppkomsten av zoonoser och nya infektionssjukdomar. Merparten av invånarna bor på landsbygden, med odling och djurhållning som huvudsakliga inkomstkällor. Djuren används som dragdjur, ger kött, mjölk, ägg och naturgödsel och är en viktig inkomstkälla. I dessa småskaliga jordbruk lever  människor och djur nära varandra. Djuren saknar som regel inhägnader. Tillgången till sjukvård för människor och djur är begränsad och hygienrutinerna sällan tillräckliga, vilket ökar risken för zoonoser.

Kristina Osbjer har undersökt om samspelet mellan djur och människor bidrar till spridningen av två viktiga zoonoser: influensavirus, som ger upphov till bland annat fågelinfluensa, och campylobacter-bakterier, som orsakar diarré hos människor. Hon har intervjuat hushåll på Kambodjas landbygd om hygienrutiner, djurhållning och zoonos-kunskap och har tagit prover från människor och livsmedelsproducerande djur.

I en fjärdedel av hushållen förekom riskbeteenden som att låta djuren gå fritt där människor sover och äter, och att äta sjuka och självdöda djur. Trots detta ansåg endast 6 procent av hushållen att det fanns en risk för spridning av zoonoser i deras by. I vissa hushåll fanns bättre kunskaper om zoonoser, men det innebar inte att de var bättre på att undvika riskbeteenden.

Influensavirus påträffades hos lite mer än 1 procent av provtagna grisar och fjäderfän. Genetiska analyser visade att de var beblandade med influensavarianter som har stor potential för zoonotisk och världsomfattande spridning.

Campylobacter-bakterier påvisades hos 19 procent av barnen under 16 år, jämfört med 8 procent av de vuxna. I djurproverna återfanns campylobacter hos merparten av kycklingarna och grisarna medan det var mindre vanligt hos ankor, kor och duvor. Kristina Osbjer fann flera faktorer som ökade risken för att personer i ett hushåll skulle bära på campylobacter-smitta. Till riskfaktorerna hörde att slakta djur, att låta djuren gå fritt kring människors sov- och matplatser och att äta otillräckligt tillagat kött samt kyckling och fläsk flera dagar i månaden.

Projektet visar att befolkningen behöver bli mer medveten om vad som ökar risken för att det uppstår zoonoser. Genom riktad provtagning och övervakning av influensavirus och campylobacter kan kunskapen om hur zoonoser sprids förmedlas till regional och nationell nivå.

– Det kan bidra till bättre statliga kontrollåtgärder och biståndsinsatser, vilket i sin tur kan förbättra levnadsvillkoren på Kambodja landsbygd, säger Kristina Osbjer.

Källa: SLU Foto Kristina Osbjer