Fyra huvudbudskap i årets kampanj Stoppa kvarkan. Foto: Eleanor Haking/SVA.
01 maj 2024
I årets Stoppa kvarkan-kampanj lyfts vaccin som en av de viktigaste åtgärderna för att minska smittorisken för hästar. Men vaccinet måste kombineras med vanligt smittskydd, enligt SVA. I genomsnitt drabbas...
Bild: Adobe Stock
30 april 2024
Att vi nu är inne i en varmare period, innebär att en större andel av fåglarnas vårflytt är avklarad och förekomst av fågelinfluensa hos vilda fåglar bedöms ha avtagit. Därför...
WP_Query Object
(
[query] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
)
[query_vars] => Array
(
[post_status] => publish
[post_type] => post
[posts_per_page] => 10
[offset] => 2
[error] =>
[m] =>
[p] => 0
[post_parent] =>
[subpost] =>
[subpost_id] =>
[attachment] =>
[attachment_id] => 0
[name] =>
[pagename] =>
[page_id] => 0
[second] =>
[minute] =>
[hour] =>
[day] => 0
[monthnum] => 0
[year] => 0
[w] => 0
[category_name] =>
[tag] =>
[cat] =>
[tag_id] =>
[author] =>
[author_name] =>
[feed] =>
[tb] =>
[paged] => 0
[meta_key] =>
[meta_value] =>
[preview] =>
[s] =>
[sentence] =>
[title] =>
[fields] =>
[menu_order] =>
[embed] =>
[category__in] => Array
(
)
[category__not_in] => Array
(
)
[category__and] => Array
(
)
[post__in] => Array
(
)
[post__not_in] => Array
(
)
[post_name__in] => Array
(
)
[tag__in] => Array
(
)
[tag__not_in] => Array
(
)
[tag__and] => Array
(
)
[tag_slug__in] => Array
(
)
[tag_slug__and] => Array
(
)
[post_parent__in] => Array
(
)
[post_parent__not_in] => Array
(
)
[author__in] => Array
(
)
[author__not_in] => Array
(
)
[search_columns] => Array
(
)
[ignore_sticky_posts] =>
[suppress_filters] =>
[cache_results] => 1
[update_post_term_cache] => 1
[update_menu_item_cache] =>
[lazy_load_term_meta] => 1
[update_post_meta_cache] => 1
[nopaging] =>
[comments_per_page] => 50
[no_found_rows] =>
[order] => DESC
)
[tax_query] => WP_Tax_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] => AND
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[queried_terms] => Array
(
)
[primary_table] => wp_posts
[primary_id_column] => ID
)
[meta_query] => WP_Meta_Query Object
(
[queries] => Array
(
)
[relation] =>
[meta_table] =>
[meta_id_column] =>
[primary_table] =>
[primary_id_column] =>
[table_aliases:protected] => Array
(
)
[clauses:protected] => Array
(
)
[has_or_relation:protected] =>
)
[date_query] =>
[request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS wp_posts.ID
FROM wp_posts
WHERE 1=1 AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
ORDER BY wp_posts.post_date DESC
LIMIT 2, 10
[posts] => Array
(
[0] => WP_Post Object
(
[ID] => 22406
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-30 07:08:10
[post_date_gmt] => 2024-04-30 05:08:10
[post_content] => Endast 49 procent av veterinärerna upplever att deras yrke är uppskattat av djurägare. Det framgår av en internationell undersökning som läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim låtit genomföra.
Boehringer Ingelheims undersökning omfattar 1 056 veterinärer (specialiserade på sällskapsdjur, lantbruksdjur och häst) i USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien och Tyskland. Syftet var att ta reda på om veterinärer känner sig uppskattade och förstådda av djurägare. Ett av de viktigaste resultaten är att endast 49 procent av de svarande upplever att veterinäryrket är uppskattat.
Mest uppskattade känner sig veterinärer som arbetar med lantbruksdjur (55 procent) och minst uppskattning upplever hästveterinärer (42 procent). Samtidigt uppger 75 procent av de tillfrågade att de personligen känner sig uppskattade av sina kunder.
Om man bryter ner siffrorna upplever 66 procent av de svarande att deras kunder uppskattar deras “expertkunskap”. 61 procent upplever uppskattning för sin förmåga att hantera etiska dilemman (som avlivning). 57 procent säger att de uppskattas för att de tillhandahåller en stor variation av vård.
Men undersökningen visar också att kunderna inte är fullt medvetna om hur långt veterinärer pressar sig själva för att ge vård. Av alla respondenter ansåg 49 procent att klienterna inte visar tillräcklig förståelse för den press som jobbet innebär. 48 procent rapporterade att de inte upplever tillräcklig uppskattning för sitt arbete trots att de offrar balansen mellan arbete och privatliv för att hjälpa djur.
Alla som deltog i undersökningen ombads att ange en aspekt av yrket som de önskar att folk visste mer om. De vanligaste svaren från veterinärer som är specialiserade på sällskapsdjur var “vår medkänsla och engagemang för djurens välbefinnande, alltså inte pengar” och ”vårt åtagande och rollens svårigheter”. Det vanligaste svaret från lanbruksdjurs- och hästveterinärer var ”yrkets betydelse, kompetens och värde”.
Boehringer Ingelheim, tillsammans med the Word Small Animal Vet Association (WSAVA), the World Association for Buiatrics (WAB) och the World Veterinary Poultry Association (WVPA), samt andra organisationer inom området, har enats om att hjälpa veterinärer i dessa frågor. En kampanj kallad Going Beyond har tagits fram. Den syftar till att visa på veterinärers engagemang och passion för att ta hand om djur under ofta utmanande omständigheter.
Undersökningen genomfördes av Kynetec på uppdrag av Boehringer Ingelheim från mitten till slutet av mars 2024. Webbenkät samt telefonintervjuer på lokaltspråk användes för att samla in data.
Källa Boehringer Ingelheim
[post_title] => Hälften av alla veterinärer känner sig ouppskattade av djurägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => halften-av-alla-veterinarer-kanner-sig-ouppskattade-av-djuragare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-30 07:08:10
[post_modified_gmt] => 2024-04-30 05:08:10
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22406
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[1] => WP_Post Object
(
[ID] => 22397
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-29 08:34:21
[post_date_gmt] => 2024-04-29 06:34:21
[post_content] => Försäkringsbolaget Dunstan erbjuder alla sina kunder fritt abonnemang på PreVet Stall ett digitalt verktyg för hästbranschen. De hästägare som använder PreVet Stall och förbättrar sina arbetsprocesser och djurhållning får poäng som bland annat kan ge sänkt premie.
PreVet Stall effektiviserar kommunikation och planering för teamet runt hästen, samt gentemot externa specialister som veterinärer. Förutom att förbättra hästhälsan sägs PreVet Stall minska person- och platsberoendet, minska risk för missförstånd samt förebygga skador och olyckor. Något annars kan leda till högre kostnader och sämre lönsamhet, både för privatpersoner och verksamheter.
Dunstan är nischat med försäkringslösningar till häst- och hästgårdsägare med ett försäkringskoncept inriktat på kunskap, hållbarhet och skadefrihet.
PreVet har utvecklat en digital samarbetsplattform (app och webb) som kopplar ihop bland annat stall, hästägare, hovslagare, veterinärer och försäkringsbolag.
Källa: PreVet
[post_title] => PreVet och Dunstans belönar hästägare som förbättrar djurhälsan
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => prevet-och-dunstans-belonar-hastagare-som-forbattrar-djurhalsan
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-29 08:34:21
[post_modified_gmt] => 2024-04-29 06:34:21
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22397
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[2] => WP_Post Object
(
[ID] => 22390
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-29 08:00:47
[post_date_gmt] => 2024-04-29 06:00:47
[post_content] => Sveriges Veterinärförbund kritiserar SVT efter den TV-sända världscupen i hoppning och dressyr som gick innan helgen. ”Vi förväntar oss att SVT utgår från gällande uppförandekoder inom hästsporten och den svenska djurskyddslagstiftningen. Det finns ingen anledning för SVT:s kommentatorer att i sändning ursäkta ett beteende som varken är djurskyddsmässigt acceptabelt eller tillåtet.” Det skriver SVF i ett öppet brev till SVT.
På SVF:s hemsida skriver de att man aldrig kan bagatelliseras eller försvarar när en ryttare rider en häst med så hårt tryck mot munnen och i en tvingande huvud-halsposition att det orsakar smärta, blodstas eller skador, så som det gjordes av SVT:s programledare och kommentatorer.
Ta del av hela brevet på SVF:s hemsida:.
[post_title] => SVF kritiserar SVT efter TV-sända världscupen
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => svf-kritiserar-svt-efter-tv-sanda-varldscupen
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-29 08:07:22
[post_modified_gmt] => 2024-04-29 06:07:22
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22390
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[3] => WP_Post Object
(
[ID] => 22386
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-27 15:56:25
[post_date_gmt] => 2024-04-27 13:56:25
[post_content] => Den brittiska hästveterinärföreningen (Beva) har publicerat en mängd nya riktlinjer för att vägleda veterinärer i hur man använder avmaskningsmedel för häst.
Med resistensen mot avmaskningsmedel på uppgång och inga nya produkter i sikte står hästnäringen inför en kris. I värsta fall kan gamla parasitsjukdomar vakna till nytt liv samtidigt som behandlingsalternativen minskar, varnar Beva.
Oavsiktlig överanvändning av avmaskningsmedel har bidragit till resistens, och tendensen är inte i avtagande. Detta på grund av både naivitet och slapphet bland hästägare, apotekspersonal och även veterinärer. Genom att presentera fakta, erbjuda kortfattade riktlinjer och betona vikten av att ändra beteenden, hoppas Beva behålla den återstående effekten av de avmaskningsmedel som finns.
Primärvårdsguiderna om kontroll av hästparasiter har publicerats i den senaste utgåvan av Equine Veterinary Journal (EVJ), tillsammans med en sammanfattning av den praktiska vägledningen (Tilläggsobjekt 3). Riktlinjerna förespråkar riskbaserade, diagnostikledda behandlingar och man kräver att avmaskningsmedel receptbeläggs.
Parallellt publicerade EVJ:s systerjournal Equine Veterinary Education (EVE) 'Miljöpåverkan av behandling med hästparasitmedel: Det brittiska perspektivet', en översikt över den ekologiska påverkan av avmaskningsmedel, producerad av Bevas arbetsgrupp för hållbarhet.
Arbetsgruppen för avmaskningsmedel har lanserat 'ProtectMEtoo', en verktygslåda som kan användas för att skapa praxis för kontroll av avmaskningsmedel. Den ger vägledning om riskbedömningar i faktiska situationer, tydliga råd om testning samt om när det är lämpligt att avmaska eller inte och vilket avmaskningsmedel man då ska välja. Den ger också bästa praxis-vägledning specifikt för föl, unghästar, åsnor och hybrider samt för vuxna hästar.
–Som yrkesgrupp måste vi gå bort från rutinmässiga avmaskningsbehandlingar och fullt ut omfamna diagnostikledda behandlingar baserade på risk. Vi måste acceptera att hästar förblir friska med ett tolerabelt antal inre parasiter och att friska hästar därför kommer att ha ägg i sin avföring, säger den brittiska veterinären David Rendle, i en artikel i EVJ.
Källa: Beva
[post_title] => Brittiska hästveterinärer kämpar mot resistenta parasiter
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => brittiska-hastveterinarer-kampar-mot-resistenta-parasiter
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-27 15:56:25
[post_modified_gmt] => 2024-04-27 13:56:25
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22386
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[4] => WP_Post Object
(
[ID] => 22378
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-26 08:57:05
[post_date_gmt] => 2024-04-26 06:57:05
[post_content] => SVA har fått 1 miljon kronor i akutpengar från forskningsrådet Formas till att ta fram nya resultat om svinpesten.
Statsveterinären och docenten Erika Chenais på SVA ska använda pengarna till att intervjua jägare om deras erfarenheter av att bidra i bekämpningen – och till analyser av hur viruset överlevt i kadaver och i miljön i det drabbade området utanför Fagersta över vintern.
– Vi måste akut ta hand om datan så att den inte försvinner, säger hon.
I september förra året beräknas det senaste vildsvinet ha dött i svinpesten. Sedan dessa har ett antal kadaver påträffats – ett tidigare denna månad.
I november avlivades alla vildsvin som fanns inom det instängslade område som utgjorde riskzonen.
Enligt Erika Chenais är det flera faktorer som bidragit till att hanteringen av svinpesten i Sverige hittills gått bra.
Det handlar inte minst om att SVA kunnat förbereda sig under drygt tio års tid sedan år 2014 då det första fallet konstaterades inom EU. En annan faktor är att Sverige förra året fick en punktintroduktion av smitta och alla smittade kadaver har hittats i ett område med en radie av 2,5 kilometer – till skillnad från exempelvis Tyskland som har ett konstant tryck med svinpest från Polen. Området är också på gränsen till var det finns vildsvin i Sverige – och geografiskt har det naturliga avgränsningar. Två stora vägar med viltstängsel har också varit hjälpsamma omständigheter.
– Området var avgränsat från början. Skogen där är inte ett optimalt vildsvinshabitat så man kunde styra dem med stängsel och åtla för att hålla dem kvar.
Totalt stängslades cirka 100 kvadratkilometer in för att hindra smittspridningen.
Erika Chenais är mycket nöjd med att så många jägare och andra från allmänheten känner tilltro till myndigheterna och anmäler misstänkta fynd. Bara i år har det kommit in ett par hundra sådana rapporter.
– Vi har inte sett till en enda negativ facebookgrupp, säger hon.
Erika Chenais tror att Sverige blir friförklarat från svinpesten cirka ett år efter det senast konstaterade dödsfallet i september – om allt går fortsatt bra och inga nya fall dyker upp i kadaversöken som börjar nu igen efter snösmältningen.
SVA söker nu också medel ur en pott på 11 miljoner kronor från Naturvårdsverket för att i detalj ta reda på varför hanteringen av svinpesten i Sverige fungerat så väl.
– Vi vet att det gick bra men vi vet inte säkert varför, säger Erika Chenais.
Text: Håkan Frisell
[post_title] => SVA får anslag för att ta fram nya svinpestresultat
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => sva-far-anslag-for-att-ta-fram-nya-svinpestresultat
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-26 08:57:05
[post_modified_gmt] => 2024-04-26 06:57:05
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22378
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[5] => WP_Post Object
(
[ID] => 22360
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-24 14:55:30
[post_date_gmt] => 2024-04-24 12:55:30
[post_content] => Hallå där Patricia Hedenqvist, du är sedan den 1 december professor i försöksdjursmedicin vid SLU och du höll nyligen din installationsföreläsning: "Stora insatser för små djur genom bättre narkos och smärtbehandling". Först en sportfråga, hur gick det?
– Det gick bra.
[caption id="attachment_22282" align="alignleft" width="300"]
Patricia Hedenqvist. Foto: Jenny Svennås-Giller[/caption]
Du forskar för att förbättra metoder för narkos och smärtlindring av gnagare och kaniner - hur kom du in på det här från början och hur går arbetet?
– Området valde jag för att som veterinär för djur i forskning får man ofta frågor från forskare om anestesi och smärtlindring. Särskilt när problem med anestesin uppstår kan veterinären vara till god hjälp, förutsatt att den har tillräckliga kunskaper. Gnagare valde jag för att mus och råtta är de mest använda djuren i biomedicinsk forskning och kanin för att det även är ett vanligt sällskapsdjur. Arbetet går framåt, men forskning tar tid. Som anställd vi universitetet har man andra uppgifter än att forska och dessutom är det dyrt att forska, och mycket tid går till att söka forskningsmedel. Konkurrensen om medel är också stenhård.
Förstår att ett mål är att, utöver för djurens välbefinnande, är att höja kvaliteten på data från biomedicinsk forskning, kan du förklara sambandet här?
– För det första måste djuren överleva anestesin och anestesi av kanin och gnagare innebär en hög risk jämfört med anestesi av hund och katt. Efter anestesi och ev kirurgi ska djuret vakna utan smärta och snabbt återhämta sig till det normala tillståndet. Hantering, anestesi, kirurgi och smärta innebär en stress för djuret som kan påverka försöket på ett negativt sätt. Om anestesin och smärtlindringen är optimal blir också forskningsdata av hög kvalitet. Det gäller också att standardisera metoderna så att förhållanden är lika från djur till djur.
Vi kan bland annat se på hemsidan att en ny narkosmetod för kaniner även har inneburit vinster inom humanvården - vill du berätta mer?
– Narkosmetoden innebar att ett projekt som handlade om nya medel mot proppar kunde utvärderas i en kaninmodell. Forskarna hade haft problem med narkosen som varade i åtta timmar. Kaninförsöken var en viktig del i undersökningen av en antikropp (mot Faktor XIIa) som visade sig hämma koagulation lika effektivt som heparin, men utan att förlänga blödningstiden. Heparin används som antikoagulantium när människor är uppkopplade till en maskin som syresätter blodet utanför kroppen (ECMO). Samtidigt ökar heparin risken för blödning. Patienter med lungsjukdomar kan vara uppkopplade i veckor till en sådan maskin och måste akutopereras om en blödning uppstår. En del dör på grund av blödningar. Projektet där kaninstudien var en del, har bidragit till förståelsen för potentialen av Faktor XIIa som en säker angreppspunkt och det pågår en mängd studier för att ta fram lämpliga molekyler. Några har nått klinisk prövning på människa.
[post_title] => "Konkurrensen om forskningsmedel är stenhård"
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => konkurrensen-om-forskningsmedel-ar-stenhard
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-24 15:14:14
[post_modified_gmt] => 2024-04-24 13:14:14
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22360
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[6] => WP_Post Object
(
[ID] => 22357
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-24 08:55:46
[post_date_gmt] => 2024-04-24 06:55:46
[post_content] => Officiella veterinärer på Livsmedelsverket spelar en helt avgörande roll för livsmedelssäkerheten på svenska slakterier. Förra året otjänligförklarade de helt eller delvis totalt 12 310 slaktkroppar.
– Officiella veterinärer är särskilt utbildade för att identifiera olika sjukdomstecken och gör en viktig insats för det svenska samhället, säger Christian Berking som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket.
Totalt otjänligförklarades 4 218 slaktkroppar. Lokalt otjänligförklarades 2 119 slaktkroppar av bland annat nötkreatur, gris och får förra året. Samtidigt otjänligförklarades även 5 973 slaktkroppar av tamfågel.
Officiella veterinärer arbetar tätt med officiella assistenter som ingår i slakteriernas personalstyrka. Ofta är det, enligt Christian Berking, den officiella assistenten som vid besiktning efter slakt vid en position på ett slaktband först upptäcker något på en slaktkropp.
– Då gäller det att bedöma om slaktkroppen är tjänlig som livsmedel, säger han.
När det handlar om totalt otjänligförklarande av en slaktkropp kan det vara frågan om en sjukdom som är spridd i slaktkroppen – som infektion eller en tumör. I princip alla fall som totalt otjänligförklaras har en bakomliggande orsak som inte har uppkommit på slakteriet, uppger Christian Berking.
Vad kan det vara för typ av infektioner?
– Ett exempel är bölder som är spridda i en slaktkropp av svin. På nötkreatur kan du se en infektion i hjärtklaffarna som spridit sig, säger han.
I dagarna förklarade en officiell veterinär på slakteriet HKScan Swedens anläggning i Kristianstad en slaktkropp av slaktsvin som totalt otjänlig.
”Vid besiktningen konstaterades tecken på allmän infektion (blodförgiftning) till följd av spridning av mikroorganismer (till exempel bakterier, virus och svamp) eller deras gifter via blodet”, skriver den officiella veterinären i sitt beslut.
Den officiella veterinären kan även besluta om lokalt otjänligförklarande av en slaktkropp. Det kan innebära att man vid en ledinflammation eller traumatisk skada tar bort bara den delen av slaktkroppen.
– Det är en skada eller patologisk förändring som uppstått på gården eller undantagsvis en skada som uppstått på slakteriet, säger Christian Berking.
Så här skriver en officiell veterinär på slakteriet Ello i Lammhult i ett aktuellt beslut om en slaktkropp av nötkreatur som bedömdes lokalt otjänlig:
”Vid besiktningen konstaterades förekomst av äldre, traumatiska skador som krävde rensning av slaktkroppen.”
Det är också vanligt att organ otjänligförklaras och tas bort – men det syns inte i Livsmedelsverkets siffror.
– Det tas helt enkelt inte upp i statistiken och det finns inte heller något lagkrav på det. Det kan handla om en lever på slaktbandet som kasseras.
Livsmedelsverkets siffror på otjänligförklaranden kan ses i sammanhanget av att det slaktas cirka 120 miljoner djur på slakterier i Sverige varje år.
Siffrorna tycks visa att läget är bra i Sverige?
– Min upplevelse är att svenska djur till slakt är förhållandevis friska.
Varför är de officiella veterinärernas arbete så viktigt?
– Det är viktigt för folkhälsan att maten är säker att äta, att det finns en hel del djurskyddsproblematik som vi kan upptäcka och att vi är fria från vissa sjukdomar, säger Christian Berking.
Text: Håkan Frisell
[post_title] => Officiella veterinärer håller svensk mat säker
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => officiella-veterinarer-haller-svensk-mat-saker
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-24 08:55:46
[post_modified_gmt] => 2024-04-24 06:55:46
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22357
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[7] => WP_Post Object
(
[ID] => 22350
[post_author] => 21
[post_date] => 2024-04-23 09:15:01
[post_date_gmt] => 2024-04-23 07:15:01
[post_content] => Det uppländska näringslivspriset – Bona Postulata - har delats ut till det veterinärmedicinska laboratoriet Vidilab. Priset delas ut för att uppmuntra uppländska företag som inte är så stora i dag men som har förutsättningar att blir det i morgon.
- Vi är oerhört stolta över att ha utsetts till vinnare av Bona Postulata-priset. Detta är ett kvitto på vårt hårda arbete och engagemang för att erbjuda bästa möjliga service till våra kunder och deras djur, kommenterar företagets vd Filip Ljungström.
Vidilab etablerades 2002 och är i dag en av nordens största veterinärmedicinska laboratorium som har kunder över hela landet.
– Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att driva innovation inom veterinärmedicinsk diagnostik och att vara en ledande kraft inom branschen, avslutar Filip Ljungström.
Bona Postulatapriset är ett lokalt näringslivspris som vill uppmuntra företag med säte i Uppsala län med stark tillväxtpotential.
[post_title] => Labb vinner näringslivspriset Bona Postulata
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => labb-vinner-naringslivspriset-bona-postulata
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 12:14:51
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 10:14:51
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22350
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[8] => WP_Post Object
(
[ID] => 22347
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-22 09:28:01
[post_date_gmt] => 2024-04-22 07:28:01
[post_content] => Det allra flesta misstänkta biverkningar av läkemedel inom veterinärmedicin rapporteras inte, vilket många länge anat. Nu avslöjas omfattningen av underrapporteringen inom veterinär allmänpraktik för smådjur. Det görs i en brittisk studie där har man använt verkliga data från journaler.
En forskargrupp från Liverpool universitet i Storbritannien sökte igenom elektroniska journaler inom Small Animal Veterinary Surveillance Network (SAVSNET) för att identifiera misstänkta biverkningar av läkemedel. Sökningen gjordes med hjälp av två vanliga uttryck som "biverkningar av läkemedel" och "biverkningar". Resultaten analyserades för att fastställa den misstänkta produkten, allvaret i biverkningarna och graden av förväntan på de uppkomna biverkningarna, samt om händelsen hade rapporterats till relevanta instanser – i detta fall Veterinary Medicines Directorate eller Marketing Authorisation Holders.
Av de 827 fallen av misstänkta läkemedelsbiverkningar som identifierades i totalt 10 565 granskade register, hade den övervägande majoriteten (cirka 90 procent) inte rapporterats. De flesta av dessa (74 procent) var relaterade till hundar och majoriteten (70 procent) var "förväntade", det vill säga redan listade i produktinformationen. Den kliniska graden av reaktion på djuret verkade inte ha någon påverkan på om biverkningen rapporterades eller inte.
Rapportering av biverkningar är viktig när det gäller att övervaka säkerheten och effektiviteten hos läkemedel, eftersom utebliven rapportering kan försena upptäckten av säkerhetsproblem och efterföljande åtgärder. Veterinärer uppmanas att rapportera biverkningar, men är i Storbritannien inte lagligt skyldiga att göra det.
Enligt Heather Davies, huvudförfattare till studien, har man länge vetat att biverkningar av läkemedel är underrapporterade.
–Det här arbetet bekräftar denna misstanke. Eftersom rapporteringsgraden för biverkningar av läkemedel är direkt kopplad till möjligheten att åtgärda säkerhetsproblem, uppmanas nu alla professionella inom djursjukvården att rapportera misstänkta biverkningar av läkemedel och myndigheter uppmanas att göra rapporteringen snabbare och enklare, säger hon.
Hela studien har publicerats i Journal of Small Animal Practice, kan läsas här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jsap.13721.
Källa: BSVA
[post_title] => Brittisk studie: 90 procent av alla läkemedelsbiverkningar rapporteras aldrig
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => brittisk-studie-90-procent-av-alla-lakemedelsbiverkningar-rapporteras-aldrig
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 09:28:01
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 07:28:01
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22347
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[9] => WP_Post Object
(
[ID] => 22344
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-22 08:37:14
[post_date_gmt] => 2024-04-22 06:37:14
[post_content] => Staten måste reglera djursjukvården, och det skyndsamt. Anledningen är prisstegringarna. Det skriver Agnes Fabricius, vd på Agria i en debattartikel i SvD.
Det är konkurrensen som måste regleras, och riktpristariffer utvärderas, enligt debattartikeln. Anledningen är att den strukturella förändring som kommit genom de två kedjorna Evidensia och AniCura har begränsat konkurrensen. I kombination med veterinärbristen har det gjort att kostnaderna för djursjukvården har stigit, vilket i sin tur fört mig sig att försäkringspremierna stigit ”lavinartat”, enligt Agnes Fabricius. Agrias skadekostnad per djur har ökat med 45 procent och genomsnittspremien har stigit med 41 procent sedan 2018, skriver hon.
Agnes Fabricius är kritisk mot att ingen myndighet har agerat för att undvika snedvridningen av konkurrensen inom djursjukvården. Ansvaret läggs på försäkringsbolagen, menar hon, och hänvisar till utvecklingen i Storbritannien och Frankrike, där kedjorna fått anpassa sina verksamheter (något som VeterinärMagazinet har rapporterat om). I Tyskland finns en veterinäravgiftsförordning.
Hon hänvisar till att såväl Agria som andra försäkringsbolag har vidtagit åtgärder för att bromsa skadekostnadsutvecklingen. Men nu behövs en statlig reglering av konkurrensen och en utvärdering av riktpristariffer, inte minst för att värna djurskyddet och ett fortsatt brett djurägande.
Källa: SvD
[post_title] => Agrias vd: "Staten måste reglera djursjukvården"
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => agrias-vd-staten-maste-reglera-djursjukvarden
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-22 08:37:15
[post_modified_gmt] => 2024-04-22 06:37:15
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22344
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
)
[post_count] => 10
[current_post] => -1
[before_loop] => 1
[in_the_loop] =>
[post] => WP_Post Object
(
[ID] => 22406
[post_author] => 3
[post_date] => 2024-04-30 07:08:10
[post_date_gmt] => 2024-04-30 05:08:10
[post_content] => Endast 49 procent av veterinärerna upplever att deras yrke är uppskattat av djurägare. Det framgår av en internationell undersökning som läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim låtit genomföra.
Boehringer Ingelheims undersökning omfattar 1 056 veterinärer (specialiserade på sällskapsdjur, lantbruksdjur och häst) i USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien och Tyskland. Syftet var att ta reda på om veterinärer känner sig uppskattade och förstådda av djurägare. Ett av de viktigaste resultaten är att endast 49 procent av de svarande upplever att veterinäryrket är uppskattat.
Mest uppskattade känner sig veterinärer som arbetar med lantbruksdjur (55 procent) och minst uppskattning upplever hästveterinärer (42 procent). Samtidigt uppger 75 procent av de tillfrågade att de personligen känner sig uppskattade av sina kunder.
Om man bryter ner siffrorna upplever 66 procent av de svarande att deras kunder uppskattar deras “expertkunskap”. 61 procent upplever uppskattning för sin förmåga att hantera etiska dilemman (som avlivning). 57 procent säger att de uppskattas för att de tillhandahåller en stor variation av vård.
Men undersökningen visar också att kunderna inte är fullt medvetna om hur långt veterinärer pressar sig själva för att ge vård. Av alla respondenter ansåg 49 procent att klienterna inte visar tillräcklig förståelse för den press som jobbet innebär. 48 procent rapporterade att de inte upplever tillräcklig uppskattning för sitt arbete trots att de offrar balansen mellan arbete och privatliv för att hjälpa djur.
Alla som deltog i undersökningen ombads att ange en aspekt av yrket som de önskar att folk visste mer om. De vanligaste svaren från veterinärer som är specialiserade på sällskapsdjur var “vår medkänsla och engagemang för djurens välbefinnande, alltså inte pengar” och ”vårt åtagande och rollens svårigheter”. Det vanligaste svaret från lanbruksdjurs- och hästveterinärer var ”yrkets betydelse, kompetens och värde”.
Boehringer Ingelheim, tillsammans med the Word Small Animal Vet Association (WSAVA), the World Association for Buiatrics (WAB) och the World Veterinary Poultry Association (WVPA), samt andra organisationer inom området, har enats om att hjälpa veterinärer i dessa frågor. En kampanj kallad Going Beyond har tagits fram. Den syftar till att visa på veterinärers engagemang och passion för att ta hand om djur under ofta utmanande omständigheter.
Undersökningen genomfördes av Kynetec på uppdrag av Boehringer Ingelheim från mitten till slutet av mars 2024. Webbenkät samt telefonintervjuer på lokaltspråk användes för att samla in data.
Källa Boehringer Ingelheim
[post_title] => Hälften av alla veterinärer känner sig ouppskattade av djurägare
[post_excerpt] =>
[post_status] => publish
[comment_status] => closed
[ping_status] => closed
[post_password] =>
[post_name] => halften-av-alla-veterinarer-kanner-sig-ouppskattade-av-djuragare
[to_ping] =>
[pinged] =>
[post_modified] => 2024-04-30 07:08:10
[post_modified_gmt] => 2024-04-30 05:08:10
[post_content_filtered] =>
[post_parent] => 0
[guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=22406
[menu_order] => 0
[post_type] => post
[post_mime_type] =>
[comment_count] => 0
[filter] => raw
)
[comment_count] => 0
[current_comment] => -1
[found_posts] => 3058
[max_num_pages] => 306
[max_num_comment_pages] => 0
[is_single] =>
[is_preview] =>
[is_page] =>
[is_archive] =>
[is_date] =>
[is_year] =>
[is_month] =>
[is_day] =>
[is_time] =>
[is_author] =>
[is_category] =>
[is_tag] =>
[is_tax] =>
[is_search] =>
[is_feed] =>
[is_comment_feed] =>
[is_trackback] =>
[is_home] => 1
[is_privacy_policy] =>
[is_404] =>
[is_embed] =>
[is_paged] =>
[is_admin] =>
[is_attachment] =>
[is_singular] =>
[is_robots] =>
[is_favicon] =>
[is_posts_page] =>
[is_post_type_archive] =>
[query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d
[query_vars_changed:WP_Query:private] =>
[thumbnails_cached] =>
[allow_query_attachment_by_filename:protected] =>
[stopwords:WP_Query:private] =>
[compat_fields:WP_Query:private] => Array
(
[0] => query_vars_hash
[1] => query_vars_changed
)
[compat_methods:WP_Query:private] => Array
(
[0] => init_query_flags
[1] => parse_tax_query
)
)
Hästveterinär Foto Boehringer Ingelheim
30 april 2024
Endast 49 procent av veterinärerna upplever att deras yrke är uppskattat av djurägare. Det framgår av en internationell undersökning som läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim låtit genomföra. Boehringer Ingelheims undersökning omfattar 1...
29 april 2024
Försäkringsbolaget Dunstan erbjuder alla sina kunder fritt abonnemang på PreVet Stall ett digitalt verktyg för hästbranschen. De hästägare som använder PreVet Stall och förbättrar sina arbetsprocesser och djurhållning får poäng...
Bild: Adobe Stock
29 april 2024
Sveriges Veterinärförbund kritiserar SVT efter den TV-sända världscupen i hoppning och dressyr som gick innan helgen. ”Vi förväntar oss att SVT utgår från gällande uppförandekoder inom hästsporten och den svenska...
27 april 2024
Den brittiska hästveterinärföreningen (Beva) har publicerat en mängd nya riktlinjer för att vägleda veterinärer i hur man använder avmaskningsmedel för häst. Med resistensen mot avmaskningsmedel på uppgång och inga nya...
Statsveterinär Erika Chenais på SVA. Foto: Therese Sellén/SVA.
26 april 2024
SVA har fått 1 miljon kronor i akutpengar från forskningsrådet Formas till att ta fram nya resultat om svinpesten. Statsveterinären och docenten Erika Chenais på SVA ska använda pengarna till...
Patricia Hedenqvist, professor SLU, och en student klappar vita albinoråttor. Foto: Jenny Svennås-Gillner
24 april 2024
Hallå där Patricia Hedenqvist, du är sedan den 1 december professor i försöksdjursmedicin vid SLU och du höll nyligen din installationsföreläsning: ”Stora insatser för små djur genom bättre narkos och...
Christian Berking, veterinärinspektör vid Livsmedelsverket.
24 april 2024
Officiella veterinärer på Livsmedelsverket spelar en helt avgörande roll för livsmedelssäkerheten på svenska slakterier. Förra året otjänligförklarade de helt eller delvis totalt 12 310 slaktkroppar. – Officiella veterinärer är särskilt...
Filip Ljungström, vd på Vidilab, Peter Attefall, Landshövning Uppsala län och Sara Hägglund, Chef Strategi och Innovation på Vidilab.
23 april 2024
Det uppländska näringslivspriset – Bona Postulata – har delats ut till det veterinärmedicinska laboratoriet Vidilab. Priset delas ut för att uppmuntra uppländska företag som inte är så stora i dag...
22 april 2024
Det allra flesta misstänkta biverkningar av läkemedel inom veterinärmedicin rapporteras inte, vilket många länge anat. Nu avslöjas omfattningen av underrapporteringen inom veterinär allmänpraktik för smådjur. Det görs i en brittisk...
Agrias vd Agnes Fabricius. Foto: Agria
22 april 2024
Staten måste reglera djursjukvården, och det skyndsamt. Anledningen är prisstegringarna. Det skriver Agnes Fabricius, vd på Agria i en debattartikel i SvD. Det är konkurrensen som måste regleras, och riktpristariffer...
